ÅSIKT

Springpojke åt finansministern

Littorin kommer att få betala för ett hafsverk

Finansminister Anders Borgs intressen väger tyngst i Rosenbad – och Littorin ser till att ta vara på dem.
Foto: björn lindahl
Finansminister Anders Borgs intressen väger tyngst i Rosenbad – och Littorin ser till att ta vara på dem.
LEDARE

4 november 2006

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I veckan fattade regeringen beslut om en lagrådsremiss med förslaget till förändringar i a-kassan. Därmed sätts ett slags punkt för de senaste veckornas smått kaotiska beredning av frågan. Om det någonsin funnits en dörr som stått öppen för invändningar har Sven Otto Littorin nu definitivt stängt den.

Det är ett högt politiskt spel. Alla med inblick i hur arbetslöshetsförsäkringen i praktiken fungerar har protesterat. Facken har pekat på hur förslagen kommer att slå mot deltidsarbetande, kvinnor och studerande.

Regeringen har inte bara lyckats mobilisera LO utan också fått hela tjänstemannarörelsen att rasa.

Planen tekniskt ogenomförbar

Kommunerna har varnat för nya socialbidragskostnader. Dessutom har a-kassornas samorganisation gång på gång upprepat att tidsplanen är tekniskt ogenomförbar.

Arbetsmarknadsministern har knappast haft mandat att förändra förslagen utifrån den kritik de utsatts för. I stället har han av allt att döma varit springpojke åt finansminister Anders Borg.

Har slagit dövörat till

Det bör tillhöra en arbetsmarknadsministers prioriteringar att det finns en fungerande arbetslöshetsförsäkring. Finansministern tycks däremot framför allt snabbt vilja sänka skatten och visa att sänkningarna är finansierade.

Det intresset väger just nu tyngst i Rosenbad.

Om Littorin haft sina händer bundna är det lättare att förstå varför han slagit dövörat till inför också de mest välgrundade invändningar.

De samtal som trots allt förekommit framstår som ett spel för gallerierna. Arbetet som gjorts av de fackliga organisationerna för att belysa förslagens effekter har varit förgäves, liksom de underbyggda varningar a-kassorna framfört.

Ingen minister eller statssekreterare kommer att kunna gömma sig bakom argumentet att de inte blivit varnade. Utbryter ens en bråkdel av det kaos många fruktar står regeringen där med hela ansvaret.

Om arbetslösa blir utan ersättning efter julhelgen, eller a-kassornas rutiner bryter samman, kommer de senaste veckornas debatt att framstå som stillsam.

Kritiken mot det nya systemets konsekvenser lär inte heller avta sedan systemet genomförts. Många invändningar mot förändringarna rör grundläggande orättvisor och rena systemfel.

Tänjer på regeringsformen

Ändå har regeringen drivit fram förslagen på ett sätt som i vart fall tänjer på, möjligen också bryter mot, regeringsformen.

Förlorare i den hastiga processen är inte bara a-kassornas medlemmar och deras organisationer. Också Littorin, och regeringen, kommer att få betala ett högt pris för det TCO:s ordförande Sture Nordh kallat ett hafsverk.

Facken har bara fått tala med en marionett.

Sämre kan en förhandling inte skötas. Det vet alla fackliga företrädare. En regering som vill representera hela folket kunde ha fått en bättre start.

IP