Pappa, kom hem

11 OKTOBER 2007. Staten sparar drygt en miljard om året på att föräldrar inte tar ut hela sin föräldraledighet. Papporna är sämst på att stanna hemma och antalet dagar som inte tas ut har blivit fler på senare år.

Det visar siffror från Försäkringskassan, enligt tidningen Göteborgs-Posten.

Föräldraledigheten, som är på sammanlagt 480 dagar, går att ta ut tills barnet fyllt 8 år. Men i genomsnitt missar varje barn 43 dagar som någon av föräldrarna hade kunnat ta ut och fått betalt för. De flesta är så kallade lägstanivådagar, men många föräldrar låter även dagar med sjukpenningnivå brinna inne.

Siffrorna är intressanta och oroväckande.

Komplext

Den politiska debatten handlar i dag om att försäkringssystemen överutnyttjas. Borgerliga politiker och skribenter skriver spaltkilometer om ”fusket i sjukförsäkringarna” och att människor är hemma från jobbet fast de inte behöver vara det.

Risken för ett överutnyttjande av försäkringssystemen är självklart värd att tas på allvar. Fusk får aldrig accepteras. Men Försäkringskassans uppgifter visar att problemet är mer komplext än vad debatten just nu antyder.

– Den generella orsaken är att man sparat en buffert för att ha utifall något händer och sen faller dagarna i glömska, säger Niklas Löfgren, analytiker på Försäkringskassan, till GP.

Det är en tänkbar förklaring, men den svarar inte på den grundläggande frågan om varför dagarna glöms bort, eller varför det är just papporna som glömmer.

I grunden speglar detta unkna könsroller, både i hemmet och på arbetsmarknaden. Kvinnan ska ta hand om hemmet, mannen ska arbeta och tjäna pengar. Så ser normen ut.

Viktig reform

Detta visar hur viktigt det är med tydliga signaler från staten – att föräldraförsäkringen är något som berör båda föräldrarna. Höjningen av taket i försäkringen var en viktig reform. Nästa steg måste bli en delad föräldraförsäkring.

En annan förklaring till att så många föräldrapenningsdagar brinner inne kan vara de hårdare villkoren i arbetslivet. Föräldrar, och kanske särskilt pappor med krav på sig att prestera, tjäna pengar och göra karriär, vågar helt enkelt inte stanna hemma länge med barnen.

Hypereffektiva

Under 2000-talet har produktiviteten ökat i den svenska ekonomin. Tempot har höjts. Löntagarna ska vara hypereffektiva och det finns litet utrymme för dem som inte klarar det nya arbetslivet. Resultatet skrivs ut i form av ohälsa, men påverkar även föräldrarnas tid med sina barn. Pressen gör att de så snabbt som möjligt går tillbaka till jobbet och sedan finns ingen tid att ta ut de innestående föräldradagarna.

Både föräldrar och barn förlorar på en sån ordning.