ÅSIKT

Statistik som ljuger

Dimridåer om högskolans etniska sned-rekrytering

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Högskoleverket presenterar sin årsrapport. ”Något överraskande visar det sig däremot att ungdomar med utländsk bakgrund bara är svagt underrepresenterade i högskolan”, står det i pressmeddelandet. Medierna hakar på. Nyheten sprids. Inom den högre utbildningen finns minsann ingen etnisk snedrekrytering.

Men det är en chimär. Ett typexempel på hur fel det kan bli när man handskas vårdslöst med statistik.

Som ”ungdomar med utländsk bakgrund” räknar Högskoleverket studenter som själva är födda utomlands, eller som har två föräldrar födda utomlands. Ungdomar födda i Somalia placeras alltså i samma grupp som ungdomar med föräldrar födda i Danmark.

Hudfärgen bestämmer

Resultatet blir missvisande. Vi vet sedan tidigare att etnisk diskriminering inte beror på kategorierna ”svenskar” och ”invandrare”. Förtrycket är mer komplicerat är så. Olika etniska grupper har olika status. Högst upp på stegen återfinns människor från västvärlden. Längst ner afrikaner. Vår hudfärg avgör våra möjligheter.

Siffror från Statistiska centralbyrån – framtagna tillsammans med Högskoleverket – visar att skillnaderna mellan olika etniska grupper är stora. 19 procent av sydkoreanerna mellan 18 och 29 år, och 13 procent av finländarna, studerar vidare.

Men bara 2 procent av somalierna (statistiken är från höstterminerna 1998 och 1999).

Både klumpigt och genant

Ändå väljer Högskoleverket att slå på djungeltrumman: ”Något överraskande visar det sig däremot att ungdomar med utländsk bakgrund bara är svagt underrepresenterade i högskolan...”

Det är inte bara klumpigt. Det är rent ut sagt genant. Den etniska snedrekryteringen till högskolan löser man inte genom statistiska dimridåer. Att inte låtsas om människor är ett effektivt sätt att tala om för dem att de inte behövs.