ÅSIKT

Italien – värre än väntat

Berlusconi bjöd både Bossi och Fini till bordet

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

För fyra veckor sedan fick Silvio Berlusconi ett klart besked av de italienska väljarna. De ville att han skulle bilda ny regering, men de vände ryggen åt hans koalitionspartners.

Både det främlingsfientliga Lega nord och postfascisterna i Nationella alliansen tappade stort i väljarkåren. Lega nord klarade inte ens fyraprocentsspärren till parlamentet.

Det gav Berlusconi en möjlighet att lämna dessa partier utanför regeringen.

I går gjorde han precis tvärtom.

Postfascisternas ledare Gianfranco Fini blev vice premiärminister och Lega nords Umberto Bossi tilldelades posten som minister för reform och decentralisering. Båda partierna fick därutöver flera andra viktiga ministerposter.

Obehagligaste regering

Valets stora segrare, partiet Heja Italien, fick däremot bara nio regeringsplatser. Berlusconi gör en tydlig markering. Hans löften till Bossi och Fini före valet vägde tyngre än väljarnas utslag på valdagen. Han drar sig inte för att bjuda in de mörkaste av politiska krafter till maktens bord.

Kanske anser han till och med att rasisternas och de djupt konservativas medverkan är önskvärd.

Därför blir Italien nu sittande med Europas mest obehagliga regering. I frågor som rör invandring och det mångkulturella samhället kan nämligen inte ens det österrikiska frihetspartiet mäta sig med Lega nord. Allt och alla ska stoppas vid gränsen. Nationalismen, eller snarare regionalismen, sätts i högsätet.

Tidigare försök gick dåligt

Nu återstår att se vilket inflytande Bossi och Fini får i praktiken. När samma partier försökte regera tillsammans för sju år sedan gick det dåligt. Regeringen bedrev en nyliberal ekonomisk politik, men kunde inte enas om särskilt mycket annat, och samarbetet sprack efter bara några månader.

Mycket talar för att det går lika illa den här gången. Efter valsegern lovade Berlusconi ett snabbt regeringsbildande. I praktiken tog det fyra veckor. Så lång tid krävdes det för att komma överens om en enkel fördelning av ministerposterna.

Italien kan nog inom relativt snar framtid vänta sig regringskris och nyval.