Är Thomas Östros en abborre?

”Utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros är inte så väldigt olik en abborre. Ja, i själva verket är de till 98,5 procent identiska”, fastslog KTH-professorn Mathias Uhlén vid ett seminarium om den nya biologin och framtidens samhälle på Erlandergården i Ransäter i förrgår. Och Uhlén fick medhåll av professorskollegerna Ulf Pettersson och Siv Andersson.

Påpekandet överraskade mig och i ännu högre grad Thomas Östros själv. Han var på plats i det sommarfagra Värmland för att hylla minnet av Tage Erlander. Denne, vår längste och störste statsminister, skulle ha fyllt 100 år i onsdags och är fortfarande älskad och respekterad i forskarvärlden.

Den nya biologin har ju avslöjat, med skrämmande tydlighet kanske, att människan är en del av djurvärlden. En abborre eller en schimpans har till mer än 98 procent samma uppsättning gener som en människa. Och denna insikt har framkallat en ny diskussion om människans särart. Inte minst de så kallade djurrättsaktivisterna har inspirerats av den nya biologin. Djur är också människor, heter det.

Men så är det ju inte.

Erwin Bischofberger, jesuitpater och professor vid Karolinska institutet, markerade tydligt och övertygande den grundläggande skillnaden. ”Endast människan är ett moraliskt subjekt”, sa han och vände sig med viss skärpa mot försöken att animalisera människan och personifiera djuren.

Människan har förmåga till empati och skyldighet att ta ansvar. Nya upptäckter vidgar möjligheterna, men människan får inte göra allt hon kan. Men djuren känner inte och behöver inte känna sådana begränsningar.

Kultur och politisk tradition betyder alltmer för att förklara människans särart. Den enkla biologismen är klart otillräcklig.

Den nya biologin förklarar mycket som vi trott vara oförklarligt. Men den förklarar inte allt. Och, viktigare, den gör inte etik och moral, till exempel principen om alla människors värde och värdighet, onödiga utan skärper i stället kravet på etisk-moralisk medvetenhet hos oss alla, inte minst hos forskare och politiker.

Rätt använd kan biotekniken, som ger nya effektiva mediciner och förädlade grödor, rädda miljoner människors liv, bota sjukdomar och avskaffa eller lindra världssvälten. Rätt använd står den nya biologin i mänsklighetens tjänst.

För övrigt har vi anledning vara stolta över att svensk bioteknik är bäst i Europa.