ÅSIKT

Kärnkraft? Nej tack

En klar majoritet vill avveckla

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I den senaste rapporten från Som-institutet i Göteborg konstaterar professor Sören Holmberg att det fortfarande finns en opinionsövervikt för en långsiktig kärnkraftsavveckling bland det svenska folket. 44 procent säger nej tack till kärnkraften medan 36 procent vill fortsätta använda kärnkraften eller rent av bygga ut den.

Gapet mellan kärnkraftsmotståndare och anhängare har minskat men fortfarande är motståndarna i majoritet. Avvecklingens anhängare är också, enligt Som, flest i alla partier utom bland moderaterna och kristdemokraterna.

Reaktorkramarna härjar fritt

Detta är desto mer anmärkningsvärt eftersom reaktorkramarna i årtionden fått härja fritt och nästan fått stå oemotsagda i debatten. De som vill avveckla har legat lågt, och några av dem som 1980 ansåg att all kärnkraft kunde avvecklas på tio år utan att det blev några negativa konsekvenser har låtit omvända sig och blivit kärnkraftsanhängare. Kd-ledaren Alf Svensson hör till dem som vänt på kappan. Det närmast ansvariga statsrådet, näringsminister Björn Rosengren, har inte engagerat sig hårt för att förklara och försvara den fastlagda energipolitiken.

Regeringens och riksdagens beslut som innebär en successiv avveckling av landets i dag elva kärnreaktorer stämmer alltså väl överens, inte bara med riksdagsmajoritetens utan också med väljarmajoritetens uppfattning.

Att politiken dessutom, äntligen, motsvarar resultatet i 1980 års folkomröstning råder det inget tvivel om. Linje 1, som bland andra moderaterna stod bakom och som var ett slags ja-linje, samlade ett mindretal. De båda nej-linjerna 2 och 3 fick tillsammans ungefär 80 procent av rösterna.

Ett aktivare motstånd behövs

De motiv som tidigare anförts för att stoppa kärnkraften är alltjämt starka och övertygande. Kärnkraften är farlig och medför risker som vi inte nöjaktigt kan bemästra. Kärnkraften är dyr, och folkmajoriteten vill att vi på sikt ska göra oss oberoende av den.

Det finns därför inte någon anledning att ompröva den påbörjade avvecklingen. I stället gäller det att konsekvent fullfölja den och samtidigt satsa rejält och mera målmedvetet på hushållning och alternativ. Och det skulle inte skada om kärnkraftsmotståndare inom socialdemokraterna, vänsterpartiet, miljöpartiet och centern tog till orda och aktivt var med i diskussionen om framtidens energipolitik.