ÅSIKT

En midsommarnattsdröm

LEDARE

I kväll plockar vi sju sorters blommor och lägger under huvudkudden, allt för att få drömma om vår allra innersta längtan.

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Men hur drömmer maktens män och kvinnor? Ledarredaktionen har tagit en siare till hjälp. Vi kan redan nu avslöja partiledarnas midsommarnattsdrömmar!

Matz Hammarström drömmer om en fest. I festens centrum sitter Birger Schlaug. Han har sand på ryggen. Kvinnorna tittar på Matz och frågar Birger: ”Vem är det där?” Matz skriver en namnskylt. ”Det här är Matz”. Då kommer en grupp autonoma miljöpartister in i lokalen. Skylten avslöjar Matz.

De anklagar honom för att vilja ha politisk makt. ”Dream on!” ropar de. Någon kastar ett ägg. Matz är beredd att ta förnedringen. Men en hundradels sekund innan ägget träffar inser han att det kommer från en höna som inte är frigående. Matz höger träffar näsroten på kastaren. Någon har en kamera. Matz kommer på bild i tidningen.

Han vaknar med ett leende på läpparna.

Gudrun Schyman drömmer om Omvända världen.

I Omvända världen röstar 45 procent av väljarna på vänsterpartiet, EU har aldrig existerat, Tyskland ligger i ständig konflikt med Frankrike, Persson dansar på Docklands och Bert Karlsson kränger albansk techno från en källare i Skara.

I Omvända världen bär Wim Duisenberg svart luvjacka och Per Gahrton har en numrerad polishjälm på huvudet. Mitt i drömmen skanderar Duisenberg ”kapitalistsvin!” åt Gahrton, som vredgad tar av sig hjälmen och skriker att han har parlamentarisk immunitet.

När Gudrun vaknar är hon glad att vissa saker alltid är desamma. Till och med i Omvända världen.

Numera drömmer Göran Persson oftare på engelska, tyska och franska än på svenska.

Det är förunderligt men kanske ändå rätt logiskt.

– I have a dream, säger han och omfamnar Tony.

– Ich träume, lieber Gerhard, säger han och fattar den tyske kanslerns järnhårda näve. Mon rêve s’est réalisé, cher ami Lionel.

Det låter bra och det känns bra. Tänk vad Svensson och Lundgren skulle vara trevliga om de lärde sig lite statsmannamanér.

Ja, ja, man kan inte få allt, tänker Göran. Och han minns ju sexspaltiga rubriken från i söndags: ”Bravo, Göran”. Välförtjänt beröm värmer.

När Persson vaknar och lyssnar av mobilen har Nutte ringt sex gånger under natten. Han vill veta när hans utnämning till minister ska bli offentlig. Gott gry i den gossen.

På kvällen har Lars Leijonborg svårt att somna. Först när han vilar på högersidan infinner sig sömnen.

Lars drömmer om ett fält där dimman ligger tät. Han sitter till häst. Runt omkring rör sig tusentals människor i en liberal armé. De bär skyltar där det står ”Frihandel nu!” och ”Hårdare tag i skolan”. Lars bröst sväller av stolthet.

Men han sover lätt och drömmarna skiftar hela tiden karaktär.

Dimmornas skingras och Lars ser att människorna varit en synvilla. Han sitter egentligen runt ett bord tillsammans med Ullsten, Westerberg och Leissner. De ler breda, vita leenden mot hans bordsända. Flaskorna på bordet immar. På etiketterna står det 3,9 %. Inget annat.

Så höjer de andra sina glas och utropar:

– Skål käre kollega!.

När Lars vaknar på midsommardagen är lakanen våta av svett.

Alf Svensson lägger sig ogärna, men till slut drabbas även han av tröttheten. Han sover oroligt och snurrar likt en kyrktupp flera varv i sängen. Hans sju löften under huvudkudden sviks ett efter ett.

Alf drömmer att han håller hov på Rosenbad och har flyttat in i Sagerska palatset. Med familjen förstås. Alf byter sida av och an. Han talar med Bosse och skakar hand med Lars.

Men drömmen blir med ens otydlig. Stockholm antar konturerna av en annan stad i ett annat land. Orientalisk musik tonar fram och plötsligt befinner han sig i Jerusalem!

Alf står vid klagomuren. Ambassadör? Han skulle ju bli statsminister.

När Alf vaknar på midsommardagen minns han bara ett av sina sju löften: att aldrig somna på ett möte.

Maud Olofsson drömmer om pr-firman Kreab på Östermalm i Stockholm. Hon talar med konsulterna Erik och Sebastian om sin nya image inför valet 2002.

– Skaffa en folkdräkt, säger Sebastian. Den lilla svarta fungerar inte i centern.

– Se på Thorbjörn Fälldin, säger Erik. Röker du pipa?

– Våra opinionsundersökningar visar att regional klyvning är ett bra ord, säger Sebastian. Använd det ofta. Det viktiga är inte att folk begriper vad du menar. Det viktiga är symbolvärdet. Och prata inte för mycket om att du ska regera med moderaterna. Det skadar din image.

Maud vaknar med ett ryck. En mardröm. Hon är ju äkta!

Senare på natten svänger hon benen i en drömsk midsommarpolka. Thorbjörn dansar vid hennes sida. Det första Maud säger när hon vaknar på morgonen är: – Regional klyvning.

Bosse Lundgren drömmer om ett slott. Han ser sig själv ligga i en stor himmelssäng. Vid fotändan sover Gunnar Hökmark i en vagga. Han har en liten grön mössa på huvudet.

Bosse talar i sömnen.

– Göran Persson! ropar han. Det är Göran Persson jag vill åt!

Utanför slottet vakar Gun Hellsvik, som bär omkring ett armborst. Hon muttrar något om att gamla Bettan är säkrad.

Så kunde det ha fortsatt, och i slutet skulle Robin Hood ha fått sin Marion. Men plötsligt inser Bosse att hela drömmen bygger på en missuppfattning.

– Nej! ropar han. Det är inte jag som är prins John. Jag vill ju sänka skatterna! Varför förstår ni inte vad jag säger?

När han vaknar på midsommardagen är han arg.

Väldigt arg.

Oppositionens valvisa

(Mel: Vintern rasat...)

Morgonstund med smak av döda bävrar,

valdagsmorgonen är över oss,

hur vi stretar, hur vi

alla strävar

så går makten likt

förbannat till dom.

Snart är valet här med hemska plågor.

Huvudvärk och

ångest, elände men

det finns faktiskt ett glas som oss kan rädda,

Treo comp, vår

frälsare och vän.