ÅSIKT

IT-revolution – för vem?

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Är IT-revolutionen ett hot eller en möjlighet? Frågan diskuterades vid demokratiinstitutet Ideas konferens i Stockholm i veckan. Deltagare från alla världsdelar samtalade om hur den nya informationstekniken kan sprida demokrati och öka medborgarnas delaktighet. Men internet är ännu framför allt den vite medelklassmannens arena.

Tre miljarder människor i världen har ännu inte ringt ett telefonsamtal. Internet finns hos mer än 50 procent av de skandinaviska hushållen men bara hos 0,5 procent i Afrika.

– Det finns inte ens ström att driva ett nät med om det nu skulle finnas ett nät, konstaterade en av seminariedeltagarna enligt TT.

De digitala klasskillnaderna finns också i vårt eget land. Datoranvändningen bland löntagare har visserligen ökat. LO-datorn och ändrade skatteregler för företagsdator har bidragit till detta. Alltfler använder datorn i hemmet.

Däremot har andelen som använder dator i arbetet ökat förvånansvärt lite. Endast tre av tio LO-medlemmar använder dagligen dator i arbetet, enligt en färsk rapport från LO. Det nya arbetslivet har bara nått en bråkdel av medborgarna. Talet om den nya ekonomin visar sig återigen vara luftslott.

IT-samhället förstärker klyftor

LO:s rapport ”Om klyftor i informationssamhället” visar att de klass- och könsmässiga orättvisorna består och snarare förstärks i IT-samhället. Andelen som över huvud taget inte använder internet, varken i hemmet eller i arbetet, är 50 procent bland LO:s medlemmar mot ungefär 20 procent bland TCO:s och 10 procent bland Saco:s. Lägger man till könsperspektivet blir ojämlikheten än mer skriande. Så många som sex av tio LO-kvinnor använder inte alls internet.

Är då detta ett bekymmer? Spelar det någon roll att inte alla använder dator och internet? Ja det gör det. Alla måste självklart inte använda den nya tekniken men ingen ska tvingas välja bort den av ekonomiska eller sociala skäl. Alltfler samhällstjänster, som post, bank, samhällsinformation, debatter och så vidare digitaliseras. Stora grupper ställs i dag utanför denna grundläggande infrastruktur.

En fråga om demokrati

Därför är frågan om datortillgång en fråga om demokrati. Det handlar inte om att blicka tillbaka och drömma om samhället före datorns intåg utan om att aktivt bekämpa de digitala orättvisorna.

– Det finns mängder med problem, men vi måsta ändå se möjligheterna och bygga på dem, sa Världsbankens vicepresident Mats Karlsson vid Idea-seminariet.

Absolut. Till internetrevolutionens framsida hör vidgandet av den demokratiska arenan, minskningen av avståndet mellan beslutsfattare och medborgare. Diktaturer skakas av informationsspridningen.

Men till dess baksida hör risken att de sociala klyftorna förstärks. Samhällsutvecklingen går snabbt, men den går olika fort för olika grupper.

Tänk om IT-minister Rosengren kunde läsa LO:s rapporter och inse att IT-politiken hör till vår tids rättvisepolitik.

ledarredaktionen (ledare@aftonbladet.se)