ÅSIKT

Serbien gör upp med sitt förflutna

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Hur ska Jugoslavien kunna gå vidare efter år av krig och diktatur? Kunna närma sig det europeiska samarbetet och bli en integrerad del av Europa? Ett viktigt steg är att ta itu med sin egen historia.

I måndags meddelade den serbiske justitieministern Vladan Batic att landet ska inleda utredningar mot de misstänkta förbrytare som inte efterlysts av FN:s krigsförbrytartribunal i Haag. Människorättsorganisationer kommer troligen att bevaka alla rättegångar och utredningar för att se till att de genomförs på ett rättsenligt sätt.

Det är ett viktigt steg för en demokratisk utveckling i landet.

Redan med utlämnandet av Milosevic till Haag visade den nya politiska ledningen i Belgrad att man är redo att göra upp med det förflutna. Dessutom gav den på det viset den internationella krigsförbrytartribunalen ny auktoritet. Med Milosevic kommer fler misstänkta att följa och brott mot mänskligheten hamnar i brännpunkten.

Samtidigt finns mycket kvar som Jugoslavien måste göra upp med. Korruption och maffiaverksamhet har drabbat befolkningen hårt och många ansvariga för våld och lidanden går fortfarande fria. Det är ett nödvändigt steg för fred och försoning att nationella domstolar nu kan inleda processer mot misstänkta.

När jag nyligen träffade Jugoslaviens vice utrikeshandelsminister Boran Karadzole i Stockholm var han positiv både till utlämnandet av Milosevic och de inhemska initiativen.

– I och med utlämnandet av Milosevic blir nu rättvisa skipad och Jugoslavien fullföljer sina internationella förpliktelser, sa Karadzole.

– Vi måste ha en process för att konfrontera vårt förflutna, framförallt för att utreda vad som skett under de senaste tio åren – en process som kan vara delad mellan Haag och Jugoslavien.

Förändringen i den jugoslaviska politiken har varit drastisk. På mindre än ett år har den diktatoriska regimen fallit och ersatts av demokrati och reformer, en utveckling som få vågade hoppas på.

Men mycket från Milosevics dagar lever kvar, och även om en stor del av folket i Jugoslavien snabbt tog avstånd från diktatorn var det många som stödde honom så länge han hade makten. Likaså är det politiska styret långt ifrån samstämmigt och även hos vissa till synes reformvänliga makthavare lever den destruktiva nationalismen kvar.

Uppgörelsen med det förflutna får inte stanna i rättssalarna.

Försoningen och förlåtelsen på Balkan kommer att ta tid – och måste få ta tid. Fortfarande rasar strider och människor flyr sina hem. För ett fredens Europa är vi beroende av varandra och Balkanländerna måste få känna att de är med i det europeiska samarbetet. Att deras verklighet även är vår.

Johan Lindahl