ÅSIKT

Unga i politiken kräver makt

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Hur ska unga människor få mer inflytande i politiken? Det här har diskuterats under sommaren och ett initiativ har kommit från SSU:s ordförande Mikael Damberg. Han tycker att hälften av s-kandidaterna på valsedlarna ska vara under 40 år i valet 2002. Åldern på kandidaterna bör sättas ut så att väljarna genom personval kan kryssa in en föryngring i de beslutande församlingarna.

Det är ett bra förslag – och en bra början. Socialdemokratin har många unga och driftiga representanter som då kan få lättare att komma fram.

Samtidigt leder inte fler yngre personer på valsedlarna till att de automatiskt får inflytande. Erfarenheten visar att många unga som får politiska uppdrag hoppar av efter en tid för att det inte känns meningsfullt. Därför måste den som får ett uppdrag ges mer ansvar och engagemanget tas på större allvar – så att fler stannar kvar på förtroendeuppdragen.

Allt fler ungdomar vänder partipolitiken ryggen. Inte tror jag det beror på minskat intresse för samhällsfrågor, utan snarare att många som är engagerade i exempelvis sociala orättvisor, miljöfrågor och internationell solidaritet vill se resultat av sitt engagemang. Att man vill påverka mer än vad som går i den alltför sega och hierarkiska partipolitiska processen. Inte sitta passiv i föreningsmöten och skriva motioner som ingen bryr sig om.

Så har det i alla fall känts för mig.

Att många av oss ungdomar är engagerade i samhällsfrågor utanför partisystemen syns inte minst i de olika nätverk och aktionsgrupper som får alltmer stöd. Där ges engagemanget ett tydligare uttryck. Detta borde inspirera partierna till att förändra arbetsformer och organisationssätt för att kanalisera ungdomars engagemang på ett bättre sätt.

En annan som jag ser det viktig orsak till det låga intresset är att partipolitiken helt enkelt inte är särskilt rolig och entusiasmerande. De etablerade partierna har fastnat i en form som inte är tillräckligt spännande och där politiken känns föga avgörande – spelar det egentligen någon roll vilket parti som har makten?

Ett sätt att göra politiken mer levande är att förtydliga ideologin. Att partierna tydligt och klart vågar stå för sina skilda uppfattningar och att dessa kommer fram och konkretiseras i vardagliga frågor.

Så kan glöden få liv på nytt.

Politiken bör på ett levande sätt förena det existentiella och samhälleliga – hur vill vi leva i samhället? Blir politiken i stället något grått och institutionaliserat, försvinner ideologin och glöden och ges inte den nya generationen möjlighet till aktivt inflytande, befinner sig demokratin i en farlig utförsbacke.

Då talar den inte för oss.

Johan Lindahl