ÅSIKT

Indonesien står inför ett vägskäl

Militärens agerande avgör landets framtid

1 av 2 | Foto: AP
MILITÄREN ÄR BEREDD Vad händer i Indonesien efter president Wahids fall? Kommer militären att utnyttja situationen och göra ett försök att återta makten? Det är inte omöjligt.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Abdurrahman Wahids försök att hålla sig kvar vid posten som Indonesiens president slutade med en kraschlandning. I söndags kväll utlyste han undantagstillstånd i landet, men varken polisen, militären, högsta domstolen eller de politiska partierna lyfte ett finger till stöd för Wahid. I går avsattes han som president. Han ställdes omedelbart inför riksrätt, anklagad för maktmissbruk och korruption och hans just nu främsta konkurrent om makten, Megawati Sukarnoputri, utsågs till ny president.

Därmed skrivs ett nytt kapitel i Indonesiens ostadiga politiska liv.

Lovade bli demokratisk motkraft

När Wahid för knappt två år sedan kom till makten efter de första demokratiska valen i Indonesien hoppades många att han skulle bli en demokratisk motkraft till det arv som Suharto och militärstyret lämnat efter sig. I valrörelsen lovade han att frånta Suhartos familj all politisk makt, begränsa militärens inflytande och skapa fred mellan landets många etniska folkgrupper.

Men resultaten har uteblivit. Militären agerar fortfarande som en stat i staten och det blossar hela tiden upp nya väpnade konflikter på platser som Östtimor, Aceh och Västpapua.

Dessutom har Wahid fått kritik för sin ledarstil. I sin lilla skrift Kris i Indonesien berättar Martina Johannesson om ett vanligt indonesiskt skämt: ”För indoneser finns det tre mysterier i livet: när de kommer att dö, vädret och vad deras president kommer att göra och säga härnäst.”

Vad tänker militären göra?

Mot slutet hävdade Wahid att han var en garant för demokratisk utveckling. Utan honom kaos. Men även hans efterträdare Megawati Sukarnoputri kommer från den demokratirörelse som bidrog till Suhartos fall. Hennes parti, PDI-P, fick flest röster i förra valet och de flesta trodde att hon skulle bli president redan då.

Därför talar det mesta för att Megawati kommer att driva på demokratiseringen. Kanske kan hennes personliga popularitet till och med snabba på processen.

Hotet kommer från militären.

Det finns en risk att generalerna ser en chans att återta sin gamla position som landets verkliga maktcentrum. Då kommer Indonesien att kastas tillbaka till despoti, och kanske inbördeskrig.

Den närmaste månaden kommer att utvisa vilken väg de väljer.