ÅSIKT

Placerarnas dagsform hotar jobben

ABB har råd att ge fond- kapitalismen en match

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
kapitalismens pris Kapitalismen visar sin rätta människosyn när ABB:s besked om nedskärningar når de anställda – mitt i semestern. Kicki Johansson i Ludvika är bara en av många som är rädd att förlora jobbet.
Foto: TOMMY MARDELL
kapitalismens pris Kapitalismen visar sin rätta människosyn när ABB:s besked om nedskärningar når de anställda – mitt i semestern. Kicki Johansson i Ludvika är bara en av många som är rädd att förlora jobbet.

Superveckornas delårsrapporter och ABB:s varsel av 12 000 anställda har utlöst domedagsprofetior. De analytiker och fondplacerare som för ett år sedan rådde oss att satsa på IT förklarar nu att de inte ser någon ljusning för verkstadsindustrin.

Vad är det som har hänt?

Jo, ABB:s vinst i delårsbokslutet blir ”bara 6,7 miljarder kronor” före skatt, det är en minskning med 20 procent mot första kvartalet och naturligtvis allvarligt.

USA:s vikande konjunktur kastar skuggor över ABB, Volvo och andra kronjuveler i den svenska tillverkningsindustrin. Men det motiverar inte så drastiska och omänskliga grepp som den märkbart stressade och nya ABB-ledningen hotar med.

Mitt under semestern får de anställda i Ludvika och Västerås veta att 12 000 jobb inom koncernen ska bort. Men var, hur och när sägs inte ord om. Det ger en aning om vilken panik och människosyn som hyperkapitalismen driver fram.

Asea är modellen

Asea, som 1988 gick samman med schweiziska BBC, har stått modell för den nya svenska verkstadsindustri som började växa fram för 100 år sedan. Huvudfabriken låg mitt inne i Västerås. Kraften, kunnandet och framtidstron var synlig för alla västeråsare.

I dag finns ingen industriproduktion kvar där. Förvandlingen är tydlig och har kostat. Nu sitter skyltar om IT, consulting och media på byggnaden. Metallarbetarna finns i fabriker utanför Västerås stadskärna. Och de har bara de senaste åren sjunkit i antal från 3 000 till 1 700. Alltså nära en halvering.

Vinstbegär leder till uppsägningar

ABB har i år hårt profilerat sig som ett industriellt IT-företag, med målet att 80 procent av de anställda ska vara tjänstekonsulter och endast 20 procent arbetare. Kanske går det i en trendstyrd ekonomi att under en kort tid utmåla sig som ett ”tjänsteföretag”. Men i botten måste en industriproduktion finnas. Vad händer på sikt om fondkapitalismen med sina växande vinstbegär driver företagsledningarna att blint fortsätta göra sig av med anställda och slakta tillverkningen? Vad finns då kvar av tillväxtskapande krafter?

Sverige har de senaste tio åren haft de största industriella produktivitetsökningarna av alla stora exportnationer. Med 6,7 miljarder kronor i vinst borde ABB, och andra företagsledningar, våga och orka ta en debatt om att den nya kapitalismens kortsiktighet hotar ödelägga industrikompetens och hindra långsiktiga investeringar.

Dagsformen hos fondinstitutionernas experter påminner om den ojande Krösa-Maja hos Emil i Lönneberga. Denna dysterhet med dess smitteffekter har redan kostat för mycket.