ÅSIKT

Flykten från Sverige

EU måste garantera fackliga rättigheter

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Under hösten har fackeltågen marscherat. I Degerfors, Katrineholm och Gislaved har människor samlats för att demonstrera vanmakt, men också beslutsamhet. Aftonbladet har i en serie reportage berättat om hur arbetsplatser flyttar från Sverige. Vi har kunnat följa de orter och människor som företagen övergivit. Det är många. Över 60 kommuner kan i Aftonbladets kartläggning direkt peka på arbetsplatser som försvunnit utomlands under de senaste två åren.

Aftonbladet har följt de försvunna arbetsplatserna i spåren. Mobiltelefoner som tillverkas av polska arbetare, studentmössor som sys i Estland och så vidare.

Många regioner är beroende av någon eller några stora arbetsplatser, arbetsplatser där antalet högutbildade samtidigt är lågt. Det skapar sårbarhet.

I veckan pekade en rapport från Nutek ut delar av Småland, Västergötland, Bergslagen och Dalsland som extra utsatta. Problemet är inte företagsklimatet i landet utan det lokala beroendet.

Nu tycks regeringen tröttna på åskådarrollen. I en intervju i Svenska Dagbladet förklarade näringsminister Björn Rosengren i torsdags att det behövs mer likvärdiga villkor för företag i olika länder.

EU-finansiering upprör

Att Continentals flytt från Gislaved till Portugal delvis finansieras av EU har upprört många. Dessutom har flera länder i Europa bestämmelser som gör det dyrare än i Sverige att säga upp anställda. I en tid av expansion kan det möjligen vara en konkurrensfördel för Sverige. När det ska dras ner blir effekten den motsatta.

– Reglerna måste bli mer lika inom EU. Annars måste vi överväga att skärpa våra regler, förklarade näringsministern.

En aktiv näringspolitik ska skapa större trygghet och fler val, för regioner och individer. Under vintern har konturerna av en sådan politik börjat växa fram.

I en internationell ekonomi är det dock också nödvändigt att konkurrensvillkoren blir mer likvärdiga. Näringsministern har all anledning att känna oro för att olika länder spelas ut mot varandra. Det gäller inte minst inför utvidgningen av EU.

Konsekvenser av konkurrensen

Risken är att länderna i konkurrensen om arbetstillfällen tvingas till en underbudspolitik när det gäller skatter, anställningsvillkor och arbetsrätt. Polen använder i dag en modell där till exempel Flextronics erbjuds skattebefrielse i tio år, en modell som annars är vanlig i tredje världens exportproduktionszoner.

Näringsministern har alltså rätt i kraven på ett enhetligare regelverk. Perspektivet måste dock vidgas, det handlar inte bara om att harmonisera reglerna för avskedanden eller en reformering av regionalstödet. I stället behöver Europa tydliga miniminivåer för beskattning som hindrar social dumpning. Dessutom måste den sociala dimensionen i det europeiska samarbetet stärkas ytterligare. Framför allt måste EU garantera de fackliga rättigheterna i alla sina medlemsstater.

IP