ÅSIKT

Moraliskt haveri i Kambodja

Stenbeck i mutskandal

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Varje månad får Kambodjas kommunikationsminister So Khun 25 000 kronor i lön för att ge goda råd till Jan Stenbecks företag Mobitel.

  Som minister ansvarar So Khun för utbyggnaden av Kambodjas kommunikationsnät. Hans politiska uppdrag är alltså direkt avgörande för Stenbecks möjligheter att verka på den kambodjanska marknaden.

Lönen på 25 000 är sex gånger högre än den lön So Khun får som minister.

Stenbeck har helt enkelt köpt sig en politiker.

Transaktionen har gått i två led. Pengarna har betalats ut av en svensk direktör via det Luxemburgbaserade företaget Millicom, som är delägare i Mobitel. Båda företagen ingår i Kinnevikssfären.

Det är inte klarlagt om So Khuns lön är en muta i den kambodjanska lagens mening. Ministern har själv uppgett att hans affärer med Mobitel är ”hans privatsak”. Men det spelar mindre roll. Hade samma affärstransaktion ägt rum i Sverige hade både företagsledningen och ministern sannolikt hamnat inför domstol.

Grov bestickning kan ge upp till två års fängelse.

Aftonbladet skrev om fallet redan i mars förra året. Då fick talman Birgitta Dahl ett brev från den kambodjanske oppositionspolitikern Son Chay. Han ville informera svenska politiker om vad som pågick. Dahl överlämnade ärendet till Riksåklagaren.

Fallet har fått stor uppmärksamhet i Kambodjas massmedier och landets regering har ryckt ut till försvar för sin kollega. Flera ministrar har förklarat att So Khuns hoppande mellan stolarna är helt i enlighet med reglerna.

Men Son Chay håller inte med.

– Den som har till uppgift att reglera mobiltelefonmarknaden ska inte samtidigt ta emot pengar från ett av företagen, sade han till Aftonbladet i mars.

Strax därefter fick han sparken från sin post som ordförande för parlamentets näringsutskott.

Kambodja är ett fattigt land. Behovet av utländska investeringar är stort. Kinnevik utnyttjar Kambodjas problem för att skaffa sig ett försprång på en växande marknad. Utbetalningarna har pågått sedan 1997. Under samma period har Mobitel blivit Kambodjas dominerande aktör inom mobiltelefoni.

Riksåklagaren håller öppet för en ny förundersökning. Om det går att fastslå att utbetalningarna strider mot lagen i Kambodja går det att åtala även i Sverige. Det är inte troligt att Riksåklagaren får den hjälpen från myndigheterna i Kambodja.

I sådana lägen prövas näringslivets egna moraliska värderingar. Hur långt är ett företag berett att töja de etiska gränserna i sin jakt på marknadsandelar? I Kinneviksfärens fall har vi nu fått ett svar på den frågan.

JB