ÅSIKT

Haveriet i Stockholm

Betygs- intagningen till gymnasiet förvärrar segregationen

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Klyftorna ökar Närhetsprincipen i Stockholms gymnasieskolor slopades hösten 2000. Nu är det betygen som avgör i vilken skola man får gå. Detta har stärkt segregeringen. Elever från välbärgade hem med studietraditioner samlas i innerstan och andra placeras i förortsskolor. Foto.: LASSE ALLARD
Klyftorna ökar Närhetsprincipen i Stockholms gymnasieskolor slopades hösten 2000. Nu är det betygen som avgör i vilken skola man får gå. Detta har stärkt segregeringen. Elever från välbärgade hem med studietraditioner samlas i innerstan och andra placeras i förortsskolor. Foto.: LASSE ALLARD

Hösten 2000 slopades närhetsprincipen i Stockholms gymnasieskolor. Betygen, inte var man bor, avgör numera i vilken skola man får gå. Stadens borgerliga ledning framställde det som en väg bort från segregering. Oberoende liberala Dagens Nyheter jublade: "För vem ska en populär gymnasieskola stå öppen? För den som har haft turen att bo på andra sidan gatan eller för den som gjort bra ifrån sig i skolan?"

Varningstecken började snart komma. Redan i höstas visade undersökningar att betygsintagningen snarare stärker segregeringen än motverkar den. Gymnasieskolorna blir ännu mer homogena. Eleverna från välbärgade familjer med studietraditioner samlas i innerstan. Andra placeras i förortsskolor.

Klyftorna blir större

SVT:s samhällsmagasin Dokument inifrån presenterade igår statistik som röjer undan alla tvivel. Klyftan mellan gymnasieskolorna i innerstan och förorterna blir större. "Andelen barn med utländsk bakgrund minskar i innerstadsskolorna och ökar i ytterstadsskolorna. Samtidigt förstärks skillnaderna när det gäller föräldrarnas inkomster. Skillnaderna i föräldrars medelinkomst mellan Södra Latin och Skärholmens gymnasium har ökat fem gånger sedan betygsintagningen infördes", säger reportern Micael Kallin.

Det finns bara en slutsats att dra. Borgerlighetens ständiga betoning av individens ansvar - övertygelsen att varje människa är sin egen lyckas smed - gör inte den svenska skolan mer sammanhållen. Betygsintagningen innebär visserligen att några elever kan lämna förortsskolorna. Men de som blir kvar görs ensamt ansvariga för sin situation. De lyckades ju inte få nog bra betyg.

Samtidigt får de redan utsatta förortsskolorna en ännu tyngre börda att bära. Där samlas eleverna med särskilda behov, som behöver mer stöd än andra.

Förortsskolor måste få resurser

Målet för skolpolitiken måste vara att alla ungdomar, oavsett var de råkar bo, får gå i en bra skola. En lång tids negativ särbehandling av de fattiga förorterna måste nu ersättas av en lika stor positiv särbehandling. Förortsskolorna måste få de största resurserna och den bästa personalen. De eldsjälar som redan i dag jobbar på skolor i utsatta områden måste ges praktiska möjligheter att lyckas.

Skolorna bär inte ensamma ansvaret för segregationen. Eleverna i förorterna formas ofta av ett samhälle som systematiskt stänger dem ute.

De bor i socialt utsatta områden och ser sina föräldrar diskrimineras på arbetsmarknaden. Men skolorna är en viktig del av lösningen. Om barn och ungdomar tidigt möts med respekt - av en omvärld som tror på deras möjligheter och är beredd att hjälpa dem på vägen - låter de sig inte trampas på.

ÅP