ÅSIKT

Stopp för sänkta skatter

EMU ger klassisk höger- vänsterstrid

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Ska EMU bli den kraft som återupprättar den svenska modellen - fast i ny tappning? Ett medlemskap i den europeiska valutaunionen kräver dramatiska förändringar, inte minst på arbetsmarknaden, om Sverige av egen kraft ska klara konjunkturkriser och ekonomiska chocker.

Inom kort presenteras "Utredningen om stabiliseringspolitik för full sysselsättning vid ett svenskt medlemskap i valutaunionen", i vardagligt tal utredningen om buffertfonder. Den kommer att säga att om Sverige går med i EMU måste vi vara ännu mer noggranna med de offentliga finanserna. Överskottsmålet i budgeten måste höjas från 2 till minst 3 procent för att klara två grundläggande frågor: sysselsättningen och äldrevården. Kommittén anser att det krävs en stark finanspolitik som tillåter en keynesiansk stabilitetspolitik: spara i goda tider för att kunna satsa extra i dåliga tider.

Det innebär att det måste bli slut med skattesänkningar! Ska Sverige ha kvar sin offentligt finansierade välfärd, som en majoritet av folket och de politiska partierna vill, kan skattekvoten inte sjunka mer än marginellt under 50 procent.

Samtidigt måste löneökningstakten ner ännu mer. Sverige har lyckats minska från 7-8 procent i löneökningstakt till runt 3-4 procent. Vid ett EMU-inträde måste vi ner till europeisk nivå på 2-3 procent.

Kräver nya resurser

Det är beska piller för medborgarna att svälja. Mot det står alternativet med sänkta skatter, minskat offentligt sparande, försämrade välfärdssystem, ökade klyftor och privata försäkringslösningar - för dem som har råd. Folkomröstningen om EMU kommer att ge oss en klassisk höger-vänsterstrid.

I potten av kommande reformer ligger insatser mot långtidssjukskrivningarna, höjd a-kassa, en ny omställningsförsäkring, kompetenskonton, kortare arbetstid, frågor som nu förhandlas mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivarna. Allt ska betalas, allt kräver nya resurser.

En historisk kompromiss

Frågan är om EMU-medlemskapet rymmer så starka förändringskrav att det kan leda till en ny historisk kompromiss mellan samhället/staten, fackföreningsrörelsen och arbetsgivarna. Löntagarna, framför allt LO, kräver en rad "buffertar" för att kunna stödja EMU-projektet.

Den största trygghetsbufferten är dock en stark finanspolitik parat med ett arbetsliv med hög kompetens, stor rörlighet och snabb anpassningsförmåga. Kan parterna enas om ett brett trygghetspaket med buffertfonder, kompetenskonton, omställningsförsäkring och a-kassa, då kan EMU-medlemskapet nog sägas vara i hamn.

L A