ÅSIKT

Inför EMU växer lönekampen

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I dag presenteras de första rapporterna från EMU-utredningen, utredningen som kan avgöra om det blir ja eller nej i folkomröstningen om svenskt medlemskap i valutaunionen. Först på bordet läggs bland annat professor Lars Calmfors analys av ”EMU:s effekter på lönebildningen” och partsgruppens rapport från LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv.

I mars kommer huvudrapporten med förslag om så kallade buffertfonder och andra ekonomisk-politiska instrument för att vässa finanspolitiken och skapa ökad stabilitet om Sverige skulle drabbas av ekonomiska chocker. När vi är medlemmar i EMU kan Riksbanken inte längre ingripa med räntevapnet.

Dagens rapport om lönebildningen är nog så avgörande och kontroversiell. På en punkt är man inom utredningen väl överens – svensk lönebildning måste bli mer flexibel.

Flexibilitet, som snabb anpassning av löneökningstakten, omförhandling av gällande avtal och rörlighet på arbetsmarknaden, är den bästa buffert och stabilisator vi kan ha om Sverige drabbas av en allvarlig störning, till exempel snabbt stigande löneinflation, att vi ligger ur fas med EU-konjunkturen eller ett ras för exporten. Tryggheten ligger i förändring.
Det gurglar i Metall

Konflikterna mellan facken starka

Lönebildningen har pekats ut av Göran Persson och socialdemokraterna, LO och andra parter på arbetsmarknaden som avgörande för ett EMU-medlemskap. Under förra året gjorde allt fler bedömningen att ”lönebildningen nu är på plats”. Löneökningstakten har pressats ner till god europeisk nivå och Industriavtalet mellan Metall, industritjänstemännen och arbetsgivarna har bildat skola och framhålls som en modell och närmast garant för en stabil löneutveckling i Sverige framöver.

Men statsministern och andra verkar ha förhastat sig. Fortfarande ligger den svenska löneökningstakten cirka en procentenhet högre än EU-snittet även om vi är klart bättre än till exempel Tyskland. Och konflikterna mellan facken är starka om relativlöner och löneökningsutrymmets fördelning. Löneklyftorna växer, det uppburna industriavtalet har till exempel medfört att metallarbetarna varje år förlorar någonstans runt 0,7 procentenheter gentemot tjänstemännen. Det börjar gurgla inom Metall.

Arbetsmarknaden kan bli het

Samtidigt håller ett löneuppror på att bryta fram inom vården i kvinnodominerade Kommunal, LO:s största förbund med 600 000 medlemmar. Målet att ”kvinnolönerna” skulle komma upp till verkstadsarbetarnas lönenivå har inte nåtts. Fredsplikt råder och statens utgiftstak och kommunernas dåliga ekonomi sätter stopp för stora löneökningar. I höst kan Kommunal säga upp avtalet.

Metall har redan varnat för att om inte inflationen sjunker överväger de att redan i vår säga upp sitt avtal. Det kan bli en het vår och höst på arbetsmarknaden just när vi ska fatta beslut om Sverige är moget att gå med i EMU.

LA