ÅSIKT

Skolan splittrar de borgerliga

Folkpartiets plakatpolitik går inte hem

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Stockholms skolborgarråd, folkpartisten Jan Björklund, pyser av stolthet. Han har nämligen blivit ordförande i den ”gemensamma skolgrupp” som borgerligheten har bildat.

”En ny borgerlig regering till hösten kommer att införa betyg från sjätte klass och med fler steg i betygsskalan. Föräldrar och elever har rätt att få veta hur det går i skolan”, meddelar en tvärsäker Björklund i ett pressmeddelande.

Men borgerligheten är inte så enad i skolfrågorna som det kan verka. Häromveckan visade samhällsmagasinet Dokument Inifrån i SVT att den socioekonomiska och etniska segregationen har ökat sedan Stockholm slopade närhetsprincipen och införde betygsintagning till gymnasiet.

Folkpartiledaren Lars Leijonborg värjer sig inför den verklighetsbilden. Han går i taket av indignation och kallar det ”en oerhörd anklagelse när ett vinklat, illa underbyggt tv-program med hjälp av manipulerad statistik påstår att vår skolpolitik numera ökar segregationen”.

Inget stöd från Olofsson

Stödet från centerledaren Maud Olofsson uteblir. ”Det är inte acceptabelt att vi har en skola som redan tidigt sorterar ut människor. En rak betygsintagning till gymnasiet med en grundskola där många går ut utan godkända betyg är inte rätt väg”, skriver hon på Aftonbladet Debatt.

Olofsson anklagar Björklund för att börja i fel ände. I stället för att satsa på grundskolan, och därmed på elevernas baskunskaper, bygger han ut valfriheten i en redan segregerad gymnasieskola.

Därmed verkar den borgerliga samstämmigheten i skolfrågan vara förlorad redan innan den skapats. Det är föga förvånande. Folkpartiets skolpolitik har de senaste åren lämnat varje uns av liberal tradition. Ett allt mer aggressivt folkparti har börjat förorda en korvstoppande elitskola.

Förstärker betygshetsen

Tydligast är det i betygsfrågan. I stället för utvecklingssamtal – där elever, föräldrar och lärare möts i en konstruktiv dialog om elevens läroprocess – vill folkpartiet ha så många och så tidiga betyg som möjligt. Det skulle inte bara stärka betygshetsen, som gör att eleverna pluggar mer för lärarnas än för kunskapernas skull. Det skulle dessutom skapa en skola som inte motsvarar nutidens krav.

Betygsskolan kräver att kunskaperna som lärs ut är statiska: de måste vara enkla att mäta och bedöma. Men kunskapssamhället innebär ett ständigt flöde av information. Baskunskaper i svenska, engelska och matematik räcker inte längre. Skolan måste också lära eleverna den kritiska granskning som behövs i ett livslångt lärande. Lärarna behövs mer som läroprocessens handledare än som facit.

Leijonborg och Björklund blundar för skolans för-ändrade roll. Det splittrar borgerligheten och kan bli folkpartiets fall. Enkla lösningar förför bara för stunden.

ÅP