ÅSIKT

Bakslag i Holland

Progressiva behövs när högerpopulismen vinner terräng

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Samtidigt som Göran Persson avslutade det progressiva toppmötet och vinkade farväl till Tony, Thabo, Gerhard och de andra kom det rapporter om att högernationalismen vinner terräng i ännu ett europeiskt land. I Holland visar en ny opinionsundersökning att hälften av alla mellan 18 och 30 år helt vill stänga dörren för invandring från muslimska länder. Samtidigt ökar stödet för politikern Pim Fortuyn, som på fullt allvar vill ändra lagen och göra det tillåtet att diskriminera invandrare.

Utvecklingen känns igen från flera andra länder.

I Norge ligger arbeiderpartiet nu under 20 procent i opinionsmätningarna. Ett historiskt lågt resultat för ett parti som vant sig vid att vara Norges största. Det tidigare så sargade Fremskrittspartiet, djupt främlingsfientligt, har däremot fått ökat stöd och är nu landets näst största parti.

Toppmöte som motkraft

Kopplingen mellan opionionsutvecklingen och terrordåden mot USA den 11 september är uppenbar. Väljarna i Norge och Holland uppfattar kriget mot terrorismen som ett krig mellan två kulturer. Nu vill man bygga en mur för att skilja oss från ”de andra”.

Som om det gick att isolera kulturer som i årtusenden påverkat och berikat varandra.

Extremhögerns framgångar växer ur en folklig oro. Globaliseringen bryter sönder traditioner och strukturer. Riskerna ökar, ibland även fattigdomen. Politiker som Carl I Hagen eller Jörg Haider presenterar ett inhumant och förvridet svar på globaliseringens problem.

Mot den bakgrunden ska man se det toppmöte för progressiva ledare som samlades i Stockholm i helgen. Som en motkraft. I kampen mot högerextremismen är de progressiva långt tydligare än de flesta av Europas moderata konservativa partier. I länder som Danmark, Österrike och Italien är det den ”rumsrena” högern som har öppnat dörren för extremisterna.

En öppning för dialog

Tony Blair, Thabo Mbeki Kim Dae Jung och Gerhard Schröder, för att nämna några av statscheferna som var på ”teach in” hos Persson, tillhör kanske inte de mest radikala. Statschefer gör sällan det. Men på flera avgörande ideologiska punkter skiljer de sig från den politiska högern. De är kritiska mot nyliberalismens ekonomiska program och den helt oreglerade globaliseringen. De företräder ett öppet, tolerant och mångkulturellt samhälle. De vill att politiken, det vill säga demokratin, ska få mer makt över samhällsutvecklingen.

Här finns en öppning för dialog mellan de progressiva politiska partierna och de nya rättviserörelser som samlades i Porto Alegre nyligen. De står på samma sida, även om konflikterna ibland är stora. Gemensamt kan de formulera ett vänsterns svar på globaliseringens problem. Det är sannolikt det enda sättet att möta utmaningen från höger.

JB