ÅSIKT

Ett ansträngt hjärta

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Bjarne Solbergs installation på Arken Museum for Moderne Kunst utanför Köpenhamn väcker frågor om mänsklighetens villkor.

”Global ’Heart’ Cirkulation” är ett stort bultande hjärta byggt av tunnor och plåtar. Genom det pulserar en röd blodliknande vätska. På inbyggda skärmar visas bilder där människolivets inre kretslopp kämpar i ett stort yttre maskineri; det nyfödda barnets nyfikna ögon möter destruktiva och livsbringande krafter i det industriella och högteknologiska konsumtionssamhället.

Hur kom vi hit, och vart är vi egentligen på väg? Arken skapar rum för reflexion. Vart är vår civilisation på väg om den nuvarande utvecklingen fortsätter och får ökad global omfattning? Högst upp på installationen står en krycka, som en påminnelse om den belastning som denna samhällsutveckling utsätter naturen och livet för.

Georg Henrik von Wright pekar i sin essä ”Om de yttersta tiderna. En tankelek” (Att förstå sin samtid, 1994) på två faktorer som grund för den vetenskapligt-tekniska civilisationens utveckling. Den ena den särskilda form av rationalitet, förnuftighet, som tagit sig uttryck i en exakt vetenskap om naturen och gjort det möjligt att utnyttja dess resurser och dirigera dess krafter för mänskliga mål.

Den andra en föreställning om människans rätt att härska över naturen eller bedriva denna utnyttjande och dirigerande verksamhet; en syn som kan härledas till skapelsemyten i Gamla testamentet.

Alla kulturer i historien delar inte denna syn på förhållandet mellan människa och natur. Jag fortsätter genom Arken till en utställning om indianerna i Nordamerika, där Den Vite Mannens bilder snarare speglar erövrandet av ett land och ett folk. Som komplement visas en samling vackra indianska bruksföremål. En obehaglig känsla infinner sig; i det samhälle som Bjarne Solberg nyss belyst blir de indianska föremålen ett förstenat avtryck av en kultur i harmoni med sin omgivning.

En ökad medvetenhet har på senare år vuxit fram om de avgörande problem och utmaningar som vår civilisation gett upphov till. Allt fler söker en livsstil bortom tillväxtens gränser. Som von Wright påpekar handlar en sådan medvetenhet inte om önskan att återgå till naturstadiet; snarare om vilja att få till stånd en utveckling som använder det tekniska kunnandet för att avvärja de katastrofhot som dess missbruk framkallat.

För det krävs ökat globalt samarbete – ett nytänkande och en omdefinition av begreppet globalisering. Ett samarbete som inte leder till ökad konsumtion och resursslöseri utan till nedtrappning och omfördelning av välståndet i världen. Tyvärr tycks dagens makthavare vara fångna i något slags maktlöshetens ekorrhjul där omprövning och radikal förändring verkar avlägset.

Samtidigt inger den kritiska globaliseringsrörelsen hopp om förändring.

Kanske kommer en omprövning trots allt.

Jag lämnar Arken med bilden av mänskligheten som ett ansträngt men ännu bultande hjärta.