ÅSIKT

Status quo duger inte i det nya EU

EU-konventets uppdrag är demokrati – inte effektivitet

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I dag samlas 105 politiker från 28 länder i EU:s framtidskonvent. Deras uppdrag är att forma ett nytt EU.

Traktaten, det vill säga de dokument som EU använder som grundlag, ska skrivas om.

Sverige skickar Lena Hjelm-Wallén från regeringen och Sören Lekberg (s) och Göran Lennmarker (m) från riksdagen.

I debatten inför konventet har ofta frågan om EU:s effektivitet stått i centrum. Det nuvarande EU-systemet blir ohanterligt när unionen växer från 15 till 25 medlemmar. Frågan är viktig, men effektiviteten kan inte vara huvudsaken.

Konventets mål måste vara att göra EU mer demokratiskt, och då duger det inte med några tekniska förändringar i marginalen. EU måste förändras.

Två vägar framträder

I debatten inför konventet har två vägar utkristalliserats. På den ena sidan står de som vill foga EU-systemet tätare till de nationella demokratierna. Ett förslag är att stärka rådet, det vill säga medlemsländernas regeringar, och överföra befogenheter från kommissionen. Ett annat förslag är att inrätta en andra kammare i Europaparlamentet, bestående av politiker från de nationella parlamenten.

En sådan modell skulle öka demokratin. Problemet är att den inte ger medborgarna någon chans att utkräva ansvar för EU:s samlade politik. De politiska besluten svävar i praktiken på en överstatlig nivå, men demokratin fungerar i huvudsak nationellt.

På den andra sidan står de som vill göra om EU till en federation. Det betyder inte att EU ska bli en superstat som tar över alla politiska frågor från staterna (även om det finns galenpannor som företräder en sådan linje). Att göra om EU till en federation betyder bara att man accepterar att EU på flera områden bör vara ett överstatligt projekt (på det viset blir politikens makt större) och att det kräver demokratiska lösningar på en överstatlig nivå. Det är bland annat Europafackets linje, liksom Aftonbladets ledarsidas.

Mer makt till parlamentet

En sådan modell kan innebära att Europaparlamentet får mer makt, till exempel genom att utse kommissionens ordförande i samråd med de nationella regeringarna. Ett annat förslag är att man upprättar en så kallad kompetenskatalog. En sådan skulle slå fast vilka frågor EU har makt över och vilka som fortfarande ligger kvar i medlemsstaterna. Det skulle minska den i dag så vanliga uppfattningen att EU har makten över i princip alla politikområden.

Dessa två vägar går åt olika håll, men har viktiga saker gemensamt. Båda vill minska byråkratins makt. Folkvalda politiker måste få mer att säga till om. Båda inser att EU måste förändras.

Det borde vara en central utgångspunkt för de svenska delegater som i dag reser till Bryssel. Demokratin står på spel. Då duger det inte med status quo.

JB