ÅSIKT

”Ge ungdomarna direkt inflytande”

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I dag lyfter planet till New York. Tillsammans med två andra ungdomsrepresentanter ska Samir Sandberg, 18, delta i den svenska delegationen på FN:s barnkonferens. Regeringar, organisationer och ungdomar från hela världen ska utvärdera tio års arbete för barns och ungdomars rättigheter och slå fast nya riktlinjer för framtiden.

– Jag hoppas på en öppen diskussion, säger Samir. En diskussion där politikerna verkligen lyssnar och tar till sig vad vi säger.

– Vi kan påverka vår regeringsdelegation på mötet, men vi har ingen röst i den beslutande församlingen. Det direkta inflytandet saknas fortfarande.

Samir Sandberg började arbeta politiskt i nian. Han tyckte illa om Haninges skolpolitik och säger att han ville ställa politikerna mot väggen. Nu har han varit med i Haninges ungdomsråd i två år – och fått vissa insikter.

– Jag trodde först att vi skulle få jobba med ungdomars politikerförakt, men det har visat sig att politikers ungdomsförakt är ett minst lika stort problem.

Flera framsteg har dock gjorts. Varannan månad träffas Haninges politiker och ungdomsrådet på Folkets hus.

– Det är imponerande hur mycket vi faktiskt kommer fram till, säger han. Och det är bra att politikerna kommer till oss. Men vi saknar fortfarande motionsrätt, och vi måste samarbeta bättre med ungdomsråd i övriga landet för att påverka regeringen.

Men nu är det FN som gäller. På plats i New York ska Samir Sandberg leda en paneldiskussion om ungdomars politiska inflytande. Han vill att FN gör ett tillägg till artikel 12 i barnkonventionen, som han tycker är för luddig.

– Den måste bli vassare. Ungdomar måste ha rätt till direkt inflytande i politiken. Det räcker inte med rätten att bli hörda. Tyvärr finns det starkt motstånd. USA har inte ens ratificerat barnkonventionen.

Trots vaga formuleringar tror Samir Sandberg att konventionen har betydelse. Med denna får regeringar och organisationer upp ögonen för problemen. Det gäller sedan att arbeta aktivt för att artiklarna efterföljs och blir så konkreta som möjligt, menar han.

En seriös diskussion över generationsgränserna måste till för att stärka demokratin och samhörigheten. Det gäller att hitta nya vägar. Det låga valdeltagandet bland ungdomar i det franska presidentvalet kan ses mot den bakgrunden: avstånd till den politiska makten – brist på inflytande och förtroende för etablerade politiker.

I grunden handlar

det om att förändra attityder. Det blir bättre beslut om man på allvar involverar ungdomar. Alltför ofta uppfattas ungdomskonferenser, ungdomsriksdagar och referensgrupper som en symbolhandling från det politiska etablissemanget, och blir då snarare ett hån mot den yngre generationens engagemang.

Johan Lindahl