ÅSIKT

Starkt stöd för den tyska lönekampen

Rekordvinster skapar stridsvilja

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I måndags inledde det tyska fackförbundet IG Metall, Europas största, sin första strejk på sju år. I sydvästra Tyskland startade 60 000 anställda i bilindustrin en serie endagsstrejker för att sätta kraft bakom kraven på höjda löner.

IG Metall tillämpar vad de själva beskriver som "flexibla strejker", olika företag tas ut för endagsstrejk varje dag. Ett av motiven är att undvika arbetsgivarnas lockoutvapen.

Strejken och IG Metalls lönekrav på över 6 procent på ett år har beskrivits som ett hot mot återhämtningen i den tyska ekonomin. Konflikten är antagligen det sista den tyske kanslern Gerhard Schröder önskat sig inför höstens val.

En uppgörelse på en lägre nivå än det ursprungliga kravet hade säkert varit möjlig. Arbetsgivarna, Gesamtmetalls, bud om en löneökning på drygt 3 procent under 15 månader har dock snarare bidragit till att öka stridsviljan.

Arbetarna känner sig bestulna

I grunden handlar de tyska metallarbetarnas strejk om medlemmarnas känsla av att bli bestulna på sin rättmätiga andel av vad som produceras. IG Metalls stadgar kräver medlemsomröstning både för att inleda och avsluta en strejk. I Baden-Württemberg där konflikten inleddes i måndags röstade 90 procent av metallarbetarna för konflikt. I Berlin/Brandenburg, nästa område, har strejken stöd av över 85 procent.

Ledningen för det tyska facket har pekat på att sysselsättningen inte ökat trots tidigare återhållsamma uppgörelser. Löftet om att disciplin och måttfullhet från de anställdas sida skulle växlas in i lägre arbetslöshet har inte infriats. Nu för IG Metall fram tanken att en expansiv lönepolitik skulle kunna innebära den stimulans för ekonomin som regeringen inte kan eller vill leverera.

Industrin tjänar mera än någonsin

Det tyska facket har också pekat på att lönernas andel av produktionsresultatet minskat medan vinsterna i delar av den tyska industrin fortsätter att slå rekord. Kanske är det just detta som väcker den starkaste vreden. På företag som gör rekordvinster förvandlas lätt uppmaningar till ansvarsfulla löneavtal till en provokation.

Lönebildningen är, i Tyskland liksom i Sverige, en av nycklarna till en stabil samhällsekonomi. I längden är det dock svårt att hålla tillbaka lönekraven om delar av ekonomin producerar stora vinster som går de anställda förbi. Och höjda löner i dessa sektorer leder till kompensationskrav.

Övervinster, ett ord som inte använts på många år, kan alltså bli den verkliga motorn i en inflationsspiral. Därför måste ansvarstagande från de fackliga organisationerna lönas bättre än det gjorts i Tyskland. Annars blir resultatet konflikt, och definitivt ett dyrare avtal än nödvändigt.

IP