ÅSIKT

Rättssäkerhet – ett måste för EU

195 dagar har gått sen tre svenska medborgare utsattes för sanktioner och fick sina tillgångar frysta. Hur länge ska bannlysningen pågå?

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Är en gemensam europeisk arresteringsorder ett hot mot rättssäkerheten? Det hävdade i alla fall vänsterpartiet och miljöpartiet i riksdagsdebatten tidigare i veckan.

Argumenten var lite oklara. Varken Alice Åström (v) eller Kia Andersson (mp) motsatte sig i grunden att den som begår ett grovt brott i Österrike också ska ställas inför rätta i en österrikisk domstol.

Ändå är detta just vad frågan handlar om.

På svensk mark ska svensk lagstiftning gälla, och den som begår ett brott här ska inte undslippa rättvisan genom att ta ta tåget till ett annat EU-land.

Terrorism på listan

I debatten har frågan också kopplats samman med det nya rättsliga klimatet efter den 11 september. Orsaken är att terrorism finns med bland de 32 brotten på listan. Det är svårt att hitta en fungerande gemensam definition av vad terrorism är för något eftersom begreppet är politiskt färgat. Spanska politiker har en annan definition än svenska. Så långt har kritikerna rätt.

Men det är en helt annan diskussion, som inte i första hand handlar om arresteringsordern. De som liksom Aftonbladet är kritiska till ett allt för slapphänt användande av ordet terrorist borde koncentrera sig på att ändra EU:s regelverk på den punkten.

Vänsterpartiets och miljöpartiets invändningar handlar i grunden om en misstro mot det europeiska samarbetet och rättssäkerheten i de andra EU-länderna.

Argumentet håller inte. Det går inte längre att hävda att Sverige skulle vara det enda land i Europa som begriper vad rättssäkerhet är för något. Europasamarbetet spänner över så många områden att rättsfrågorna inte kan lämnas utanför.

Nya rättssystem

Det betyder inte att den nya arresteringsordern är problemfri.

Inom ett par år kommer ett tiotal nya medlemsländer med i EU. Deras rättssystem är nya och i praxis mer outvecklade än de nuvarande medlemsstaternas. Det är oklart vad EU:s utvidgning betyder för det rättsliga samarbetet. Där har moderaterna och folkpartiet en viktig poäng. Frågan behöver utredas.

Riktlinjerna för hur Europas stater ska leva upp till kravet på rättssäkerhet, främst Europadomstolen och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, är relativt tandlösa när det kommer till konkreta rättsfrågor. I dag riskerar domstolen dessutom att dränkas av ärenden. EU borde utarbeta mer konkreta riktlinjer, som till exempel anger en övre gräns för hur länge misstänkta får sitta arresterade före rättegång. Kanske behövs det också en ny EU-funktion, som garanterar rättssäkerheten för medborgarna oberoende av medlemsland.

JB