ÅSIKT

Slagfältet är ingen lösning för Kashmir

Om ett krig ska kunna undvikas måste omvärlden engagera sig

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Spänningen stiger på den indiska subkontinenten. Omvärlden fruktar en kärnvapenkonflikt och utlänningar förbereder evakuering.

Indiens premiärminister Vajpayee talar om den slutgiltiga striden mot terrorismen. Pakistans president Musharraf flyttar trupper från gränsen mot Afghanistan och provskjuter missiler.

I Pakistan mobiliserar hotet från det överlägsna Indien liksom landets styre i Kashmir en nationell känsla i opinionen. Den islamistiska rörelsen är stark, inte minst inom säkerhetstjänsten. Pakistans statsapparat har ett stort ansvar för den muslimska fundamentalismen i området.

Hindunationalism

I Indien har de hindunationalistiska stämningarna under flera årtionden växt sig allt starkare. Vid sidan av konflikten om Kashmir har det också inneburit återkommande inhemska våldsutbrott, senast i våras när både muslimer och hinduer dödades i Gujarat.

Dagens regering har burits fram av den nationalistiska vågen och Kashmir liksom tempelbygget i Ajodhya är viktiga symbolfrågor.

Varken Musharraf eller Vajpayee kan alltså vika sig inför den egna opinionen. Det är mot den bakgrunden som signalerna till omvärlden ska uppfattas. Om ett krig ska kunna undvikas måste världen engagera sig.

För Indien är sambandet mellan de militära islamisterna i Kashmir och al-Qaida just nu det främsta argumentet. Om världen i övrigt är i krig med terrorister, varför skulle då inte Indien få bekämpa terrorn? frågar man sig i Delhi.

Också Pakistan spelar ut kriget mot terrorismen som ett trumfkort. Landet är i dag en av USA:s viktigaste allierade i jakten på afghanska islamister. När regeringen i Islamabad deklarerar att trupper kommer att flyttas från den västra gränsen till den östra är det en varning till Washington. Skärps konflikten ytterligare så glesnar nätet runt Afghanistan.

Försöker vinna stöd

Båda sidor försöker alltså vinna stöd från det internationella samfundet. Kortsiktigt är det ett hoppfullt tecken. Det finns en medvetenhet om att relationen mellan de båda länderna inte kan lösas på slagfältet. Risken för ett kärnvapenkrig ska inte överdrivas.

För befolkningen i Kashmir behöver de diplomatiska turerna dock inte innebära någon ljusning. Landet fruktar inte ett krig, det har redan pågått i 12 år. Risken är stor för att människorna i Kashmir kommer att få betala när relationen mellan Indien och Pakistan ska kylas ner. Den sedan 55 år utlovade folkomröstningen om landets framtid känns alltmer avlägsen.

IP