ÅSIKT

Politiken ska ge röst åt alla

Det duger inte att lansera ombudsmän till maktpositioner

Illustration: JAN STJERNKVIST
Illustration: JAN STJERNKVIST
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Kandidaterna till riksdagen och kommunfullmäktige har betydligt bättre inkomster än väljarna. Bland de socialdemokratiska kandidaterna finns det dessutom färre låginkomsttagare än i de andra partierna. Medan sex av tio väljare tjänar under 200 000 kronor om året är motsvarande siffra för de socialdemokratiska fullmäktigekandidaterna tre av tio. På riksdagslistorna är låginkomsttagare än mer sällsynta.

Radions Ekoredaktion har låtit valmyndigheten och SCB samköra registren över de 5 000 som kandiderar till riksdagen och de 50 000 som finns på listorna inför valen till kommunfullmäktige.

Alla ska vara representerade

En undersökning av det här slaget kan självfallet leda till förhastade slutsatser. Den taxerade inkomsten behöver till exempel inte alltid motsvara levnadsstandarden, och heltidspolitikerna i ett stort parti drar upp lönerna.

Ändå stämmer undersökningens resultat till eftertanke, inte minst för det socialdemokratiska partiet. En levande demokrati förutsätter att de politiskt förtroendevalda representerar alla delar av samhället.

Med just de argumenten har svensk politik de senaste tio åren genomgått en radikal förändring. Kravet på en jämställd representation mellan kvinnor och män ter sig i dag tämligen okontroversiellt, i alla fall i teorin.

Partierna står nu inför en liknande utmaning. Sverige är i dag ett mångkulturellt samhälle, ett faktum som i en levande demokrati måste återspeglas i de politiska församlingarna.

Men de valda representanterna måste också dela sina väljares erfarenheter när det gäller ekonomiska förhållanden, det vi skulle kunna kalla klassamhället. Just detta är grunden för dagens politiska landskap.

I Sverige har arbetarrörelsen genom ett nära samarbete mellan den fackliga och den politiska grenen givit vanliga människor en stark ställning i politiken. För det socialdemokratiska partiet innebär undersökningen en påminnelse om hur viktigt det är att bygga partiarbetet på en stark förankring i folkrörelserna, inte minst fackföreningsrörelsen.

Släpp in medlemmar i politiken

Men kanske ska siffrorna också läsas som en uppmaning till den fackliga rörelsen. Det duger inte att betrakta facklig-politisk samverkan som ett sätt att lansera ombudsmän till politiska maktpositioner. I stället måste den kollektiva styrkan användas för att ge vanliga medlemmar tillträde till den politiska scenen.

Misslyckas det har inte bara samarbetet mellan socialdemokrati och fack spelat ut sin roll. Då faller hela folkrörelsedemokratin.

IP