ÅSIKT

Domstolen ska pröva – inte president Bush

Skulle inte kampen mot terrorismen vara en kamp för demokratin?

UTAN RÄTTEGÅNG Arbetet för att bekämpa terrorism blir allt svårare att rättfärdiga i och med att USA konsekvent bryter mot de mänskliga rättigheterna. 600 hålls fångna på Guantanamo på Kuba utan rättegång.
Foto: AP
UTAN RÄTTEGÅNG Arbetet för att bekämpa terrorism blir allt svårare att rättfärdiga i och med att USA konsekvent bryter mot de mänskliga rättigheterna. 600 hålls fångna på Guantanamo på Kuba utan rättegång.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Tvåhundrafyrtiosex dagar tog det för USA:s myndigheter att konstatera att de tre svenska medborgarna inte längre behöver stå på listan över terrormisstänkta. De tvingades visserligen skriva under på att aldrig ha med terrorister att göra i framtiden. Någon rättslig prövning av terroristanklagelserna har aldrig gjorts.

De är således varken friade eller fällda. Livet kan dock förhoppningsvis återgå till vardagen när de ekonomiska tillgångarna inte längre hålls frysta.

Nästan 600 hålls fångade

Västerlandets kamp mot terrorismen innehåller förutom otäcka chauvinistiska drag gentemot arabvärlden också ständiga brott mot de mänskliga rättigheterna. Skandalen med de tre ”terrorsvenskarna” är ett skrämmande exempel på hur grundläggande rättsprinciper kastas över ända i kriget mot terrorismen. Fångarna på den amerikanska militärbasen Guantanamo på Kuba är ett annat uppseendeväckande exempel.

Nästan sexhundra män hålls fångna. Vi minns bilderna från i vintras när de flögs från Afghanistan med bindel för ögonen och handbojor. Och så förvaringen utomhus likt djur i burar!

Omvärldens reaktioner blev kraftfulla. I dag lär fångarna vara inspärrade i egna, nybyggda celler.

En av dem är den 23-årige svensken Ghezali från Örebro. I över ett halvår har han suttit inspärrad på Kuba. Han har inte åtalats för något. Ingen rättegång har påbörjats.

Han får inte träffa någon advokat. Han och de andra fångarna kallas av George W Bush för ”olagliga soldater” utan några som helst rättigheter.

Kritiken har varit tydlig

Militärdomstolar har införts som snabbt kan döma dem. Den enda som får en rättslig prövning är den amerikanska ”talibanen”, John Walker.

I det här fallet har svenska regeringen varit tydligare i sin kritik mot USA än i fallet med de frysta tillgångarna. Utrikesminister Anna Lindh har krävt besked.

”I ett rättssamhälle kan vi inte ha folk häktade på det här sättet. Det är orimligt och det tror jag även amerikanerna begriper”, sade statsminister Göran Persson till Aftonbladet i måndags.

Fortsätta ställa krav

Regeringen måste fortsätta ställa krav på USA. Ghezali är svensk medborgare och staten har en skyldighet att värna hans rättigheter. En grundläggande rättsprincip är att ingen är skyldig intill dess att motsatsen har bevisats.

Huruvida 23-åringen är terrorist eller inte och om han har gjort något brottsligt ska prövas av domstol, inte av president Bush.

Alliansen mot terrorismen får allt svårare att rättfärdiga sin kritik av andra länder som bryter mot mänskliga rättigheter om den tolererar att USA gång på gång gör det.

Skulle inte kampen mot terrorismen vara en kamp för demokratin?

HK