ÅSIKT

Vad händer efter Jan Stenbeck?

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

21 AUGUSTI 2002. Mediemagnaten Jan Stenbeck är död. Han dog i Paris – den stad där en annan kontroversiell finansman – Ivar Kreuger – dog dramatiskt för exakt 70 år sedan. Båda utmanade etablissemanget inom politik och näringsliv. Båda var imperiebyggare med sinne för den nya tidens möjligheter. Båda skapade företagssfärer med hög belåning och liten insyn för utomstående. Kreugers död orsakade en av finansvärldens mest omtalade företagskrascher.

Vad leder Stenbecks bortgång till?

Fall på 60 procent

På senare tid har Stenbeckssfären gått knackigt. Stenbeck sålde i våras delar av sitt aktieinnehav i TV 4 och en tredjedel av skogen i Korsnäs till staten. Vid årsskiftet värderades Stenbecks sju börsnoterade bolag till omkring 95 miljarder kronor. Nyligen hade värdet rasat till 36 miljarder – ett fall på drygt 60 procent.

Stenbeck, som var fostrad som företagsledare i USA, drev sitt imperium med järnhand. Den toppstyrda och hierarkiska företagsmodellen fungerade i tider av framgång, men var mindre lyckad när IT-bubblan sprack och aktiernas värde började rasa. Det korsvisa ägandet ökar börsberoendet och är så komplicerat att få, om ens någon utom Stenbeck själv, vet hur ägandet egentligen ser ut och hur det finansiella läget är.

Inte bara yttrandefrihet

”Han var mannen som stred för yttrandefriheten och krossade mediemonopolet”, lyder kommentarerna från högerhåll. Att Stenbeck i hög grad varit delaktig i den omstöpning som skett i mediesamhället under de senaste 15 åren är otvetydigt. Men det är för ytligt att kalla det kamp för yttrandefrihet.

Stenbeck kom fram i en tid då nyliberalismens vindar blåste starka i västvärlden. Allt skulle köpas och säljas. Affärsidén för MTG lyder kort och gott: ”att vara bäst på att kapitalisera på de konsumentkontakter som gruppens medier dagligen skapar”. Klirr i kassan går före kvalitet och publicistiska ambitioner. Journalistik blev med Stenbeck en vara som vilken annan på marknaden.

Ett slags privat mediemonopol

Stenbeck följde också trenden av imperiebyggande inom medievärlden. Ägandet skulle gälla hela ledet – från innehåll till distribution. Konvergens mellan gamla och nya digitala medier var ledstjärnan. På digital–TV-området ledde det till ett slags privat mediemonopol.

Frågan är vad som kommer efter Stenbeckseran. Tron på stordrift och synergier har fått sig en törn på senare tid. Det skakar rejält för världens stora medieföretag som AOL Time Warner och franska Vivendi. IT–erans berusning har lett till en rejäl baksmälla. Kanske är medieimperiernas tid förbi.

I ett demokratiskt perspektiv vore det bra om mediemagnaternas makt minskade och medborgarnas yttrandefrihet ökade.

HK