ÅSIKT

Omoderna tider på löpande band

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
långtråkigt Vilka ungdomar ser en framtid i att jobba vid ett löpande band?
Foto: AP
långtråkigt Vilka ungdomar ser en framtid i att jobba vid ett löpande band?

2 november 2002. En fredlig revolution har de senaste femton åren spridit sig från arbetsplats till arbetsplats. Arbetare och tekniker har tagit makt och ansvar för produktionen. Basarna har avskaffats, de löpande bandens monotoni har ersatts av arbetslag som tillverkar bilar, robotar och bankomater från första till sista skruv.

Det är ett mer humant yrkesliv. Arbetarna behöver inte hänga in huvudet tillsammans med ytterrocken i klädskåpet. Detta kallas för det goda arbetet.

Stoltare över yrket

Resultaten har ofta varit strålande. De företag som fullt ut infört det goda arbetet - med självstyrande grupper, kompetensutveckling och rätt löneutveckling - har belönats med stärkt yrkesstolthet, ökad kvalitet och fördubblad produktivitet.

Genombrottet kom när Pehr G Gyllenhammar för 30 år sedan blev ny chef för Volvo. Innan han tillträdde hade han gått ut i fabrikerna och skrämts. Det löpande bandet var "nedvärderande och såg människan som en robot". Gyllenhammar ritade då själv den första skissen för en bandlös fabrik i Kalmar.

Vinsthunger hotar arbetsmiljön

Globaliseringen, hyperkapitalismens kortsiktiga vinsthunger, nya metoder som snål bemanning och outsourcing hotar nu att förfuska visionen om ett bättre arbetsliv. När svenska företag säljs till utländska intressen vill företagsledningarna i Detroit, London och Paris införa samma hierarkiska och byråkratiska arbetsmetoder som finns i deras fabriker.

Så sprider sig omoderna tider in i moderna och mänskliga fabriker.

Uppfattningarna bland anställda tycks delade. I Uddevalla finns det enligt LO-tidningen förståelse för att en ny typ av löpande band införts. Hoppet är att ergonomi och arbetsskador då ska minska. Vid Scanias hyttfabrik i Oskarshamn förklarar verkstadsklubben att "många av metallarbetarna inte mår bra" av den nya produktionen vid bandet.

Utbrändhet kostar

Vid Volvos lasthyttsfabrik i Umeå, där nya kunskaper också ger högre lön, har företagsledningen sagt upp det lokala avtalet. Där är verkstadsklubben oroad över att det ska leda till att det löpande bandets monotoni återuppstår.

Hur mycket det nya och uppskruvade tempot, där en person ska göra två anställdas jobb, kostar i form av stress, sjukskrivningar och utbrändhet söker forskarna nu svar på. Beräkningar från Volvo visar på kostnader på drygt en miljon för en utbränd tjänsteman.

Priset för svensk industri kan bli högre än så.

Vilka ungdomar väljer i framtiden att arbeta i en hårt styrd produktion där var tionde hotas att sändas in i utbrändhetens skuggland?

RJ