ÅSIKT

Ett enat Europa kan utmana USA

Splittringen inom EU försvagar unionens internationella inflytande

Snart har EU uppemot 25 medlemmar. Utvidgningen som utrikesministrarna, bland andra svenska Anna Lindh och Cyperns Ionnis Kosoulides, diskuterade i går ökar unionens möjligheter att bli en motvikt till republikanernas USA.
Foto: AP
Snart har EU uppemot 25 medlemmar. Utvidgningen som utrikesministrarna, bland andra svenska Anna Lindh och Cyperns Ionnis Kosoulides, diskuterade i går ökar unionens möjligheter att bli en motvikt till republikanernas USA.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I går diskuterade femton utrikesministrar tidtabellen för ett större EU. Om halvtannat år sitter företrädare för uppemot 25 länder runt mötesbordet.

Samarbetet inom unionen har brister. Viktiga medlemsländer drar åt olika håll, kritiken är hård mot byråkratin och det demokratiska underskottet. Ändå har unionen potentialen att utmana Förenta staternas världsdominans.

När EU talar med en röst

Det märks på områden där EU talar med en röst. Inom handelspolitiken kan Bryssel mäta sig med Washington, i strider om ståltullar och företagsstöd. På miljöområdet är EU redan en motvikt. När president Bush underkände det globala avtalet om klimatet, Kyotoprotokollet, inledde unionen en räddningsaktion som är på väg att lyckas.

Den gemensamma valutan, euron, ger EU större betydelse i världsekonomin. Europa kan använda sin ekonomiska makt bättre, till exempel genom att samordna sitt agerande i de internationella bankerna till förmån för en rättvis global utveckling. De europeiska finansministrarnas ord väger redan tungt när de rikaste länderna möts för att diskutera världsekonomin.

Däremot återstår en lång väg till en gemensam utrikespolitik. Splittringen inom EU försvagar unionens internationella inflytande. Storbritannien står bakom USA:s hårdföra linje mot Irak, medan Tyskland kritiserar krigsplanerna och Frankrike slåss för FN:s roll. Storbritanniens lojalitet mot Washington bidrog till att president Bush valde att diskutera Irak i FN, heter det. Men till vilket pris?

EU:s insatser i Makedonien och andra delar av Balkan har fungerat, därför att medlemsländerna enats om en gemensam linje. Det manar till efterföljd.

En militär dvärg

Det är bakgrunden till att EU:s framtidskonvent diskuterar hur samordningen kan bli bättre. Där finns också förslag från den svenska regeringen om en starkare utrikespolitisk företrädare, och en gemensam röst i FN:s säkerhetsråd.

I jämförelse med USA är EU en militär dvärg. Unionen bygger nu upp sin militära och civila förmåga att hantera kriser. Men medlemsländerna är inte överens om hur krisstyrkan ska användas. Ska den styras av prioriteringarna i det USA-ledda Nato, eller av Europas egna behov? Det borde vara viktigare att förebygga konflikter och stödja FN:s fredsbevarande insatser än att bidra till Washingtons planer på en Natostyrka som kan slå till runtom i världen.

Det är nödvändigt med ett gott samarbete mellan Europa och USA. Men det betyder inte tystnad inför Bushadministrationens politik. EU:s röst måste bli tydligare, till försvar för internationell rätt och global rättvisa.

ME