ÅSIKT

Riksdagen måste ta tillbaka makten

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
STORT ANSVAR Ändringen av grundlagen betyder inte i sig att makt lämnas över till EU. Men den lägger ett stort ansvar på regering och riksdag för öppenhet och debatt inför framtida beslut.
Foto: BJÖRN ELGSTRAND
STORT ANSVAR Ändringen av grundlagen betyder inte i sig att makt lämnas över till EU. Men den lägger ett stort ansvar på regering och riksdag för öppenhet och debatt inför framtida beslut.

24 NOVEMBER 2002. Riksdagens beslut i veckan att mer makt ska kunna föras över till EU har framställts som en stor omvälvning. Att lämna över beslutsrätt till överstatliga organ vållar starka känslor. Vart är vi på väg? Försvinner makten till Bryssel? Frågorna känns igen från folkomröstningen om EU-medlemskap och debatten om EMU.

Ändringen av grundlagen innebär inte i sig att makt överlämnas från den svenska riksdagen. Däremot att det går snabbare att ge EU ökat inflytande, om riksdagen så vill.

Krav

Tre fjärdedelar av de röstande måste säga ja för att befogenheter ska överlämnas till unionen. Det får inte gälla principerna för statsskicket eller frågor som täcks av dagens grundlag i övrigt. Om dessa krav är uppfyllda behöver det inte vara ett riksdagsval mellan förslag och slutligt beslut.

Grundlagsbeslutet lägger ett stort ansvar på riksdagen, inte minst på de partier som röstade för. När det framöver blir aktuellt att överföra makt till EU måste det föregås av öppenhet och bred debatt. Det duger inte att utnyttja de EU-vänliga partiernas röststyrka till att snabbt driva igenom beslut. Fortfarande är makten kvar i riksdagen. Den måste användas med respekt för den stora del av befolkningen som misstror EU.

Riksdagens makt urholkas däremot på andra sätt. I det dagliga Europaarbetet tas rader av beslut utan att ledamöterna på Helgeandsholmen riktigt hinner med.

Bättre debatt

Ena dagen är det ett tjänstemannamöte som föregriper riksdagens kommande debatt om patent på gener. Andra dagen är det försvarsministrar som tar ställning till den militära uppbyggnaden utan att EU-nämnden fått en rimlig chans att läsa dokumenten.

Så kan uppräkningen fortsätta.

Veckans beslut innebär att regeringens skyldighet att samråda med riksdagen i EU-frågor blir en del av grundlagen. Det måste leda till en bättre debatt om de dagliga besluten än vi har i dag. Ledamöterna behöver inte vänta på initiativ från Rosenbad. Utskotten kan ordna fler utfrågningar och begära snabbare information från statsråden. Den nye talmannen Björn von Sydow kan se till att det blir tätare debatter i aktuella EU-frågor. Riksdagen kan på egen hand bevaka nya förslag i Bryssel.

Bättre öppenhet

Statsminister Göran Persson motiverar sitt motstånd mot ett federalt Europa med att demokratin måste vara nationellt grundad. Det betyder att regeringarna ska vara ansvariga inför parlamenten för sitt agerande i Europasamarbetet.

Då behövs det både bättre öppenhet från regeringens sida och en mer aktiv riksdag.

ME