ÅSIKT

Ställ krav på alla elbolag

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Spara på två hål i väggen Konsumenterna, miljön och samhällsekonomin tjänar på en effektivare elanvändning. Där finns möjligheterna till lägre kostnader och framtida tillväxt. Inte i en försenad avveckling av riskfyllda kärnkraftverk.
Foto: MATTIAS CARLSSON
Spara på två hål i väggen Konsumenterna, miljön och samhällsekonomin tjänar på en effektivare elanvändning. Där finns möjligheterna till lägre kostnader och framtida tillväxt. Inte i en försenad avveckling av riskfyllda kärnkraftverk.

8 januari 2003. ”Stäng inte Barsebäck 2”, manar företrädare för näringslivet och industrifacken. Gör det möjligt att starta nya kärnkraftverk, skriver moderaternas Bo Lundgren i sitt veckobrev. Mönstret känns bekant från årtionden av energidebatt. Undvik politisk inblandning så får vi en säker energiförsörjning, lyder mantrat.

Ändå är det just övertron på marknaden som fört oss in i dagens situation, med rekordpriser på el och risk för effektbrist kalla vinterdagar. Handeln med el släpptes fri år 1996, utan att någon fick ett tydligt ansvar för helheten.

Dålig konkurrens

Bristerna på elmarknaden är väl utredda. Konkurrensen fungerar dåligt. Konsumenter och mindre distributörer hamnar i kläm. I slutet av förra året presenterade Konsumentverket en förödande rapport om hur elbolagen behandlar sina kunder. Obegripliga räkningar, dålig service och hopplösa mätsystem är några av verkets exempel.

Elbolagen har inte tillräckliga skäl att uppmuntra hushållning eller att bygga nya kraftverk. De tre jättarna Vattenfall, Fortum och Sydkraft gör stora vinster på höga elpriser men har ingen skyldighet att säkra tillgången på sikt.

Bryt dominansen

Slutsatsen av dagens problem är inte att energibolagen bör få ännu mera makt. Utan politisk styrning låser vi fast oss i ett system med åldrande kraftverk och ökande efterfrågan. Vad händer då om flera reaktorer måste stängas samtidigt på grund av systematiska säkerhetsbrister? Det borde både företag och industrifackens ledare vara rejält bekymrade över.

Sverige behöver inte mindre energipolitik, utan en nystart för det fögderi som Björn Rosengren lämnade efter sig. Svenska Kraftnät bör, liksom Statnett i Norge, få större befogenheter och ansvar för att se till att det finns tillräckligt med el på kort och lång sikt. Det är också hög tid för Konkurrensverket att på allvar ta itu med eljättarnas marknadsdominans.

Snåla med elen

Konsumenterna måste få en starkare ställning. Med bättre information och tydligare räkningar blir det lättare att minska kostnaderna. Många fler kunder bör få moderna mätare som gör det möjligt att styra den verkliga förbrukningen.

Regeringens förhandlingar med företagen om kärnkraften behöver leda till en ambitiös tidtabell för avvecklingen. Först då får investeringarna i förnybar energi och hushållning fart. Målet för el från förnybara energikällor kan sättas betydligt högre än de blygsamma 10 terawattimmar som regeringen föreslår i sitt förslag om så kallade elcertifikat. Den offentliga sektorn måste bli bättre på att upphandla elsnål teknik.

Konsumenterna, miljön och samhällsekonomin tjänar på en effektivare elanvändning. Där finns möjligheterna till lägre kostnader och framtida tillväxt. Inte i en försenad avveckling av riskfyllda kärnkraftverk.

ME