ÅSIKT

Ökad makt för folkvalda

Federalism betyder inte att EU blir en superstat

En federal struktur, som ger det folkvalda Europaparlamentet större makt, skulle öka möjligheten att utkräva ansvar i de frågor som är överstatliga.
Foto: AP
En federal struktur, som ger det folkvalda Europaparlamentet större makt, skulle öka möjligheten att utkräva ansvar i de frågor som är överstatliga.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

”Grundlagen för en av världens mest komplexa internationella organisationer, FN, ryms i min rockficka. [...] Jag har dock ingen rockficka stor nog för det som kallas grundlag – det vill säga fördragen – för Europeiska unionen.” Så skrev Englands utrikesminister Jack Straw nyligen i tidskriften The Economist. Han presenterade sin syn på EU:s framtid. Grundlagen måste vara enkel och lättfattlig, skrev han. EU får absolut inte bli en federation. Mellanstatligheten är grunden.

”EU måste bli tunnare”

Straw fanns inte på plats när svenska politiker och forskare i lördags diskuterade EU:s framtid på ABF-huset i Stockholm, men flera av dem, liksom en majoritet av de 400 i publiken, hade säkert uppskattat hans ståndpunkt.

”Medborgarna i de nordiska länderna är emot federalismen och därför bör de nordiska regeringarna också vara det”, sa statsvetarprofessorn Drude Dahlerup i sitt inlägg. Hon tillade sedan att EU måste bli ”tunnare”, det vill säga ägna sig åt färre frågor. Hon fick applåder. ”EU förblir bäst ett förvaltningsorgan”, sa hennes kollega Sverker Gustavsson. Martin Lindblom från LO-tidningen höll med.

Här uppstår hela tiden samma märklighet i den svenska – och brittiska – EU-debatten. Alla tycks på något sätt förutsätta att ett mer federalt EU per definition leder till att EU blir en superstat. Något sådant samband existerar inte. I Tyskland, som har praktisk erfarenhet i frågan, ser man tvärtom federationen som ett sätt att säkra delstaternas makt och hålla Berlin på mattan.

Sverige tycker tvärtom

Missuppfattningen bygger på en sammanblandning av två frågor. Den första frågan lyder: Vad ska EU ägna sig åt? De som vill se en överstatlig nivå med politiska muskler brukar svara att EU ska ägna sig åt mycket – allt från strålskydd till sysselsättningspolitik. I Europa anser vänstern att EU ska ägna sig åt politik på många områden. I Sverige är det tvärtom.

Den andra frågan lyder: Hur bör EU vara konstruerat? Ibland formuleras frågan så här: Hur kan EU bli mer demokratiskt? Här kommer federalismen in i bilden.

Vad är argumenten?

EU är redan en blandning av mellan- och överstatliga beslut. Genom att rösta i riksdagsvalen kan medborgarna utkräva direkt ansvar för de mellanstatliga besluten, men bara i liten utsträckning för de överstatliga.

En federal struktur, som ger det folkvalda Europaparlamentet större makt, skulle öka möjligheten att utkräva ansvar i de frågor som de facto är överstatliga. Ett ökat inflytande inom EU för de nationella parlamenten skulle få en liknande effekt på de mellanstatliga besluten.

Båda åtgärderna skulle minska EU:s demokratiska underskott. De folkvaldas makt skulle öka. Den svenska regeringen, liksom många debattörer på vänsterkanten, tvekar inför federala lösningar. Men vad finns det egentligen för argument emot ett ökat demokratiskt ansvarsutkrävande?

JB