ÅSIKT

Ideologierna lever

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

18 januari 2003. Just som man trodde att Tingsten hade rätt som proklamerade ideologiernas död, så vaknar den klassiska vänster–högerkonflikten till liv igen, den här gången inom Europeiska unionen.

Den här gången gäller konflikten de fackliga rättigheterna.

Europafacket vill att rätten att vidta fackliga stridsåtgärder över nationsgränserna skrivs in i EU:s nya grundlag. De kallar detta ”den femte friheten”. Tanken är lika enkel som svår att genomdriva: när marknaden blir gränslös måste löntagarnas arbetsmetoder följa efter, annars kan företagen spela ut de olika ländernas regeringar mot varandra. I ett sådant ”race to the bottom” är det löntagarnas rättigheter som först får stryka på foten.

Socialdemokratiskt stöd

Facket har stöd av de flesta socialdemokratiska partier inom EU. Frågan kommer upp när socialdemokratiska ledare från hela Europa i helgen sammanträder i Florens. Och nyligen sade Lena Hjelm-Wallén, som är den svenska regeringens representant i EU:s framtidskonvent, att hon tänker driva frågan när konventets arbete går in i sitt slutskede.

Högern i Europa, som i den här frågan får benäget stöd av brittiska labour, anser tvärtom att de fackliga frågorna bör hållas inom nationalstatens ram.

– Britterna har en omodern syn på arbetsrätten som jag känner igen från högern och arbetsgivarna hos oss på 70-talet, säger Hjelm-Wallén i en intervju i Dagens Nyheter.

Ohelig allians

Frågan om gemensamma fackliga rättigheter stod på dagordningen redan när EU:s grundläggande rättighetsstadga diskuterades inför EU-toppmötet i Nice 2001. Den gången misslyckades Europafacket.

Britterna har länge drivit en märklig linje i frågan. I sin strävan att liberalisera arbetsrätten har Tony Blair skapat en ohelig allians med sina liberala kollegor i Spanien och Italien. I konventet har även Estlands högerregering anslutit sig. Där motsätter sig labours representant Peter Hain nu även ett förslag som går ut på att de sociala frågorna i framtiden ska beslutas med kvalificerad majoritet i stället för total enhällighet. En sådan förändring skulle försvåra enskilda länders möjlighet att blockera ett stärkt löntagarskydd.

Nytt liv i insomnad debatt

Det är med andra ord på tiden att Sverige reagerar även offentligt. Lena Hjelm-Walléns utspel visar att de nationella ideologiska konfliktlinjerna – klass, kön, etnicitet – lever även inom EU-systemet. Striden är densamma. Därmed gjuter hon nytt liv i en EU-debatt som alltför länge gått på tomgång. Fackliga rättigheter är en konkret fråga som berör miljontals löntagare över hela Europa. De snåriga konstitutionella resonemangen får plötsligt fäste i människors vardag.

Det inger hopp även för EU:s demokratiska utveckling.

JB