ÅSIKT

Obegripligt girigt, Schyman

Förklaringarna låter ihåliga

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Tidsbrist! Det är Gudrun Schymans förklaring till varför hon försökt få igenom 120 000 kronor i felaktiga skatteavdrag.

Det är inte en vidare bra förklaring. Alla har visserligen någon gång råkat ut för att dagarna innan självdeklarationen ska vara inlämnad bara försvunnit. Då blir det bråttom på slutet. De flesta har nog också förbannat sitt slarv när man sitter där med deklarationen. Kvitton som man vet borde finnas går inte att hitta.

Men det betyder inte att man får större avdrag. Tvärt om leder brådskan och slarvet till att man missar avdrag. Schyman däremot råkade yrka avdrag för utgifter hon inte haft och räkningar riksdagen och partiet redan betalat.

Det låter ihåligt, och det är ihåligt.

Schymans deklarationsproblem spänner över ett brett fält. Hon har räknat fel, till sin fördel. Hon har försökt få dra av för representation som skattemyndigheten uppfattar som privat.

Mest besvärade är dock att hon har yrkat avdrag för kostnader som hon redan fått ersättning för från annat håll. I de fallen rör det sig inte om några tolkningsfrågor. Det ser helt enkelt ut som fusk.

Gudrun Schyman är ett fenomen i svensk politik. Hon har personligen klarat sig igenom fler skandaler än ett normalstort parti. Trots det är hon vid sidan av Alf Svensson den partiledare som betyder mest för att dra väljare till sitt parti.

Hon är dessutom personligen garanten för borgfreden inom vänsterpartiet. I skuggan av valframgångar och Schymans popularitet har vänster- och högerfalangerna inom partiet kunnat hålla fred. Därför är hon också viktig för stabiliteten i det rödgröna samarbetet.

Just därför är deklarationsmisstagen så mycket mer obegripliga. Att inte betala för flygresor till andra sidan jorden eller för krognotor på franska lyxkrogar, och sedan söka avdrag för kostnader hon aldrig haft.

För de väljare som flockats runt vänsterpartiet, inte minst underbetalda kvinnor inom den offentliga sektorn, måste det framstå som obegripligt girigt.

Vad avslöjandena kommer att betyda för Schymans politiska framtid avgörs naturligtvis av vänsterpartiets medlemmar och väljare. I den kalkylen kommer både partiledarens trovärdighet gentemot väljarna och maktförhållandet mellan olika tänkbara efterträdare att räknas in.

Det stora problemet, att politiker och politiken förlorar trovärdighet just i de grupper som behöver ett solidariskt samhällsbygge är dock inte ett internt partiproblem. Det angår oss alla.