ÅSIKT

Lovande förslag till EU-grundlag

Minimikravet är att alla beslut ska passera ett folkvalt parlament.

EU-konventets första utkast till en ny grundlag verkar lovande, men Göran Persson och Tony Blair lär motsätta sig benämningen federation.
Foto: URBAN ANDERSSON
EU-konventets första utkast till en ny grundlag verkar lovande, men Göran Persson och Tony Blair lär motsätta sig benämningen federation.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I veckan presenterade EU-konventet sitt första utkast till ny grundlag för EU. Redan i första artikeln slås det något överraskande men helt korrekt fast att EU är en federation.

Formuleringen fick många brittiska politiker att sätta sitt eftermiddagste i halsen. I Storbritannien är det tabu att nämna ordet federalism och Tony Blair har hittills motsatt sig alla försök att stärka den överstatliga delen av EU-samarbetet.

Den svenska regeringens representant i konventet, Lena Hjelm-Wallén, uppger att hon till största delen är nöjd med förslaget. Men eftersom Göran Persson hittills varit inne på samma linje som sin brittiske kollega så talar det mesta för att alla antydningar om att EU är på väg att bli en federation kommer raderas ut när EU:s stats- och regeringschefer så småningom fattar det slutgiltiga beslutet om en ny grundlagstext.

Det exakta ordvalet spelar emellertid mindre roll. Det viktiga är att det nya förslaget till grundlag slår fast ett antal principer för EU-samarbetet.

EU är en politisk organisation som består både av stater och medborgare. Konventet föreslår till och med ett nytt EU-medborgarskap, som ska komplettera medborgarskapet i de enskilda staterna.

Stadgan om de grundläggande rättigheterna, som slår fast vilka politiska och sociala rättigheter medborgarna har rätt till inom EU:s gränser, blir en del av grundlagen.

En rad nya sociala och politiska mål om full sysselsättning, jämställdhet och solidaritet med fattigare länder kommer att skrivas in i grundlagen. Det är en stor seger, inte minst för de svenska socialdemokratiska delegaterna, som drivit dessa frågor i konventet.

Sammantaget antyder dessa principer att den nödvändiga maktbalans mellan över- och mellanstatliga institutioner kommer bestå i det nya EU. Unionen blir varken en superstat eller en renodlat mellanstatlig samarbetsform. Medborgarnas relation till EU blir dock tydligare, vilket antyder att de överstatliga strukturerna kommer stärkas.

Gott så. Dagens EU dras med ett förfärande demokratiskt underskott. Ett minimikrav på den nya grundlagen är att alla politiska beslut måste passera ett folkvalt parlament innan de träder i kraft. De nationella parlamenten måste få mer att säga till om i de mellanstatliga frågorna. EU-parlamentet bör få mer makt över det som beslutas överstatligt.

Men de

texter som presenterades i veckan omfattar bara den nya grundlagens inledningskapitel. De avgörande texterna, de skrivningar som slår fast maktbalansen mellan nationella parlament, rådet, kommissionen och Europaparlamentet, de presenteras först längre fram i vår. Först då får vi veta om konventet lever upp till ett av sina huvudmål – att lägga fram förslag som ökar demokratin i EU.

JB