ÅSIKT

Slåss för europeisk strejkrätt, Persson

Fackliga friheter måste bli internationella.

SVÅRT VARA SOLIDARISK Italienska strejkande arbetare demonstrerar mot försämrad anställningstrygghet. I dag är det ingen självklarhet för deras kollegor i andra europeiska länder att kunna genomföra sympatiaktioner. De fackliga rättigheterna är fortfarande långt ifrån internationella.
Foto: AP
SVÅRT VARA SOLIDARISK Italienska strejkande arbetare demonstrerar mot försämrad anställningstrygghet. I dag är det ingen självklarhet för deras kollegor i andra europeiska länder att kunna genomföra sympatiaktioner. De fackliga rättigheterna är fortfarande långt ifrån internationella.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I förra veckan fick EU:s framtidskonvent den sociala arbetsgruppens slutrapport. På EU-språk betyder sociala frågor något annat än det gör på vanlig svenska. Hit räknar man i Bryssel det mesta som har med ett anständigt arbetsliv att göra.

Rapporten innehåller flera traditionella socialdemokratiska nyckelfrågor, bland annat målet om full sysselsättning, hållbar utveckling och jämställdhet. Dessa mål har också fått plats i det första förslag till grundlagstext som konventets ledning lade fram i torsdags.

Förslaget en besvikelse

En union som förhåller sig likgiltig inför fattigdom och social rättvisa är en omöjlighet, hävdar den sociala arbetsgruppen. För den nordiska fackliga rörelsen innebär gruppens förslag dock en besvikelse.

Det sociala utskottet föreslår inte det som kallats den femte friheten, i klartext rätten att genomföra fackliga sympatiaktioner över nationsgränserna.

Dagens EU är byggt runt det som kallas de fyra friheterna. Varor, kapital, tjänster och arbetskraft ska kunna röra sig fritt på en gemensam marknad. I teorin betyder det lika rätt för kapital och arbete. I verkligheten är det lite annorlunda.

Medan besluten som styr människor fattas på en gemensam marknad där lönekostnader och subventioner kan jämföras över hela EU förs kampen för jobben och arbetsvillkoren oftast lokalt eller nationellt. Vi har sett exemplen i Gislaved och nu senast i samband med Fords beslut om att bygga en svenskutvecklad Volvomotor i Wales.

Ska balansen mellan arbetsgivare och löntagare kunna behållas måste de fackliga rättigheterna också bli internationella. Det är detta kravet på den femte friheten gäller.

Om EU ska vara ekonomiskt konkurrenskraftigt och samtidigt slår vakt om ett socialt anständigt samhälle är löntagarnas rätt till organisation en av hörnstenarna. Det kan inte byggas uppifrån som en rätt för de fackliga centralorganisationerna att lägga förslag och yttra sig i Bryssel. En stark europeisk facklig rörelse kan bara växa underifrån. Då måste rätten till solidaritetsaktioner finnas med.

Femte friheten på listan

De svenska socialdemokraterna Lena Hjelm-Wallén och Sören Lekberg har drivit frågan i utskottet. De kommer säkert att ta upp sitt förslag i konventets fortsatta arbete. Förutsättningarna att de ska mötas av större förståelse än hittills är dock små.

Därför kan Göran Persson redan nu sätta upp den femte friheten som en punkt på den lista han så småningom ska ha med sig till regeringskonferensen. Om rätten för breda folkliga organisationer att försvara löntagarnas rättigheter blir Sveriges bidrag till Europas nya författning vore det sannerligen inget att skämmas för.

IP