ÅSIKT

Eniga i 37 minuter

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Sent i går kväll nådde EU fram till en bräcklig kompromiss i Irakkonflikten. På ytan tätades de väldiga sprickorna inom EU. Frågan är vad uppgörelsen är värd i praktiken.

Tony Blair anser fortfarande att Iraks tid har runnit ut. Han var mycket tydlig på den punkten på sin presskonferens efter toppmötet: Saddam Hussein har redan bevisat att han inte är beredd att samarbeta fullt ut med vapeninspektörerna.

Därmed talar det mesta för att sammanhållningen åter går i tusen bitar så fort USA bestämmer sig för att gå i krig.

I korthet enades EU:s medlemsländer om att vapeninspektörerna ska få fortsätta sitt arbete. Men inte i all oändlighet. Om inte Saddam Hussein fullt ut och i enlighet med resolution 1441 samarbetar med FN, då blir det krig. Då får USA klartecken att släppa loss helvetet över Irak.

Därmed kan man dra två helt olika slutsatser av EU:s kompromiss. För en del låter det som att EU skärper tonen. Efter gårdagens toppmöte ställer även Tyskland, som tidigare i det närmaste uteslutit militärt våld, upp på att ett militärt anfall kan bli nödvändigt. EU utesluter inte krig, trots att allt talar för att ett krig mot Irak är kontraproduktivt och snarast skulle öka oron och risken för terrorism i världen.

För det andra kan uppgörelsen snarast tolkas som en bekräftelse på fredslinjen eftersom inspektörerna ska få fortsätta sitt arbete med att avväpna Irak utan militärt våld. Helgens stora protester, då flera miljoner människor över hela världen marscherade för fred, satte trots allt ett avtryck på EU-toppmötet.

- Efter den rapport Hans Blix la fram inför FN:s säkerhetsråd i fredags finns det inga skäl att gå till militär aktion, sammanfattade Sveriges utrikesminister Anna Lindh.

Den avgörande frågan handlar om hur man ska tolka FN:s krav på att Saddam Hussein fullt ut måste samarbeta med vapeninspektörerna. Där finns det fortfarande en avgrundsdjup klyfta mellan EU:s medlemsländer. Storbritannien anser att tiden redan är ute.

- Irak har redan visat att man inte är redo att samarbeta fullt ut med vapeninspektörerna och då säger resolution 1441 att det är dags att gå vidare, sade Tony Blair. Han lät som vanligt ungefär som Condoleezza Rice.

På tvärs mot de flesta av sina kollegor inom EU verkade den brittiske premiärministern sedan anse att det inte är självklart att FN får sista ordet i konflikten. Han nöjde sig med att konstatera att "diskussionerna" om Irakfrågan måste föras i säkerhetsrådet.

Storbritannien är alltså fortfarande redo att ansluta sig till USA om George Bush bestämmer sig för att angripa Irak utan stöd i FN:s säkerhetsråd. Jag tittade på klockan när Blair gjorde sitt uttalande. Det hade gått 37 minuter sedan EU:s stats- och regeringschefer lämnat konferenssalen i EU:s rådsbyggnad i Bryssel.

37 minuter.

Därefter stod det klart att freden, såvitt saken hänger på EU, fått en tidsfrist på ett par veckor. Därefter prövas enigheten och FN-linjen på nytt.

EU gjorde ett gott försök i går, men det hade behövt en bättre grund att stå på.

Jesper Bengtsson