ÅSIKT

Håll religionen borta från EU

EU:s grundlag ska inte vila på kristen grund.

NEJ TILL KRISTENDOM Lena Hjelm-Wallén och de andra nordiska delegaterna i EU:s framtidskonvent motsätter sig att kristendomen ska skrivas in i EU:s grundlag.
Foto: ANDERS CARLSSON
NEJ TILL KRISTENDOM Lena Hjelm-Wallén och de andra nordiska delegaterna i EU:s framtidskonvent motsätter sig att kristendomen ska skrivas in i EU:s grundlag.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Ska EU:s nya grundlag slå fast att unionens värderingar vilar på kristen grund?

Ja, i alla fall om en grupp konservativa delegater i EU:s framtidskonvent får som de vill. När konventet i dag samlas i Strasbourg för att debattera de 16 första kapitlen i den nya grundlagen vill partivänner till Alf Svensson och Bo Lundgren skriva in att Gud är källan till sanning, rättvisa och skönhet.

De tillägger att även andra värderingsgrunder är möjliga, men det går inte att ta miste på avsikten: kristna värderingar ska höjas över andra.

Bygger nya murar

Det vore ett gigantiskt misstag. Inte för att grunderna i den kristna tron i sig är problematiska. De flesta tolkningar av Bibelns kärleksbudskap lever upp till de högsta krav på humanism och medmänsklighet. Problemet är att befolkningsgrupper inom unionen med en annan gudstro – eller ingen alls – får svårt att identifiera sig med en sådan grundlag.

Den blir exkluderande, bygger nya murar.

EU:s nya grundlag bör innehålla några huvudteman som skiljer den från dagens fördrag.

För det första: öppenheten måste öka, även kring EU:s mellanstatliga del, som i dag präglas av en diplomatisk kultur med förhandlingar bakom stängda dörrar.

Stärk folkets makt

För det andra: alla beslut på EU-nivån måste passera minst ett folkvalt parlament innan de vinner giltighet. Det rimliga är att de mellanstatliga besluten (som kräver total enighet mellan medlemsstaterna) förankras i de nationella parlamenten, medan de överstatliga besluten passerar Europaparlamentet. En sådan modell, kombinerad med ett system där parlamentet utser kommissionens ordförande, skulle stärka folkmakten i EU.

Kritikerna invänder korrekt att parlamentet saknar folklig förankring. Låt oss i så fall göra något åt den bristen, i stället för att fortsätta med en mellanstatlig modell som bara ökar det demokratiska underskottet.

Ökad misstänksamhet

För det tredje måste konstitutionen vara öppen för alla kulturer, religioner och folkgrupper, kristna som muslimer, ateister som animister. Hur ska EU till exempel förhålla sig till Turkiet, som knackar på EU:s medlemsdörr? Den misstänksamhet som redan finns mot väst i den islamska världen skulle förstärkas ytterligare om den kristna tron skrivs in i grundlagen.

Rättighetsstadgan, som nu även Sverige anser ska skrivas in i den nya grundlagen, är en fullgod garanti för att alla respekteras för sitt människovärde i ett mångkulturellt Europa.

Förslaget att skriva in en kristen värdegrund stöds av en liten minoritet i EU-konventet. De flesta, inklusive delegaterna från de nordiska länderna, anser att religionen bör hållas utanför grundlagarna.

Den kristna högern, som driver den här sortens frågor, har ännu inte haft samma framgångar i Europa som i USA. Det är hoppingivande.

JB