ÅSIKT

Bakom skyltfönstret – ett ekonomiskt råttbo

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Jonas Bilberg

”Vi vet aldrig hur mycket pengar vi har. Först finns det inga resurser alls, alla måste spara. När vi skriker tillräckligt högt, kommer det extrapengar för att klara den värsta krisen. Sen måste vi skära ner igen.”

Så beskrev en bekant inom vården de senaste årens vanstyre i landstinget. Bokslutet för år 2002 kom härom dagen. Det visar ett underskott på skrämmande 4 076 000 000 kronor.

Drygt fyra miljarder, mer än 2 200 kronor för var och en av oss stockholmare.

På ett enda år.

Redan förra året klandrade revisorerna moderaten Ralph Lédel och hans borgerliga kollegor. Landstingsstyrelsen ignorerade lagens krav på balans i ekonomin. Underskotten blev gigantiska. Ingen fick veta hur privatiseringarna av vården påverkade kostnader och kvalitet.

Revisorerna har också slagit ner på slarviga och dyra utförsäljningar av landstingets verksamhet. Försäljningen av S:t Görans sjukhus är ett sådant exempel.

Vårdföretaget Capio tog hem ett avtal på mer än sju år om driften av S:t Göran, utan att lagen om offentlig upphandling tillämpades. Det blev dyrt för skattebetalarna och gav Capio konkurrensfördelar mot de landstingsägda sjukhusen.

Moderaterna skyller budgetunderskotten på skatteutjämningen mellan landets olika delar.

Visst invänder nu alla partier i landstinget mot dagens fördelningssystem. Men reglerna grundas på riksdagens beslut och är inte någon godtagbar förklaring till de medvetna miljardförlusterna.

Efter revisorernas kritik råder det knappast något tvivel om hur illa Ralph Lédel hanterat kassakistan. Pengarna har runnit iväg i strida strömmar. Moderaternas nya ledare i landstinget, Chris Heister, gör sig själv en otjänst som inte erkänner sina föregångares misstag.

Nu har Ingela Nylund Watz (s) tagit över ansvaret för ekonomin. Skatten har höjts med en krona och 30 öre. Det tar ändå lång tid att rätta till de stora underskotten och den slarviga privatiseringen.

Därtill kommer en organisation och en budgetprocess som är i spillror efter moderaternas ideologiska piruetter.

Bråket om trängselavgifterna krånglar till relationerna mellan socialdemokraterna i stan och resten av länet.

Ändå vågar den nya majoriteten ha stora ambitioner.

– Målet är att under mandatperioden återgå till en ekonomi i balans, samtidigt som tillgängligheten i sjukvården förbättras och förtroendet för SL-trafiken kan återskapas, skriver Ingela Nylund Watz i ett pressmeddelande.

Det ska bli lättare att komma i kontakt med vårdcentralerna, lovar s, v och mp i budgeten för år 2003. Barnpsykiatrin ska få mer resurser och läkarna lockas till närsjukvården.

Det är djärvt och vällovligt. Men det gäller att snabbt visa resultat. I valrörelsen 2006 kommer dagens landstingsråd att mätas efter kvaliteten i vården, omsorgen och kollektivtrafiken. Då har många väljare förträngt Ralph Lédels eskapader, trots att skulderna finns kvar lång tid framöver.

Mats Engström