ÅSIKT

Fel att sänka miljöskatterna

Om förhandsuppgifterna stämmer innebär förslaget rejäla problem för statsministerns gröna folkhem.

mer skatt på arbete, mindre på utsläpp Näringslivets energiskatter sänks med fem miljarder. Det ska kompenseras med en höjning av arbetsgivaravgiften och dyrare hushållsel. En omvänd skatteväxling: mer skatt på arbete, mindre på skadliga utsläpp.
Foto: HENRY LUNDHOLM, LASSE ALLARD
mer skatt på arbete, mindre på utsläpp Näringslivets energiskatter sänks med fem miljarder. Det ska kompenseras med en höjning av arbetsgivaravgiften och dyrare hushållsel. En omvänd skatteväxling: mer skatt på arbete, mindre på skadliga utsläpp.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Regeringen och dess samarbetspartier vill skifta mer av skattebördan från arbete till miljöskadliga utsläpp. ”Vi vill under mandatperioden genomföra en grön skatteväxling om 12 miljarder kronor”, står det i överenskommelsen från oktober.

I dag kommer ett förslag som går stick i stäv med ambitionerna. En parlamentarisk kommitté har haft i uppdrag att gå igenom dagens regler om nedsättning av energiskatt och koldioxidskatt för vissa branscher. Om förhandsuppgifterna stämmer innebär förslaget rejäla problem för statsministerns gröna folkhem.

Sänkt skatt för kontor

Utredningen, med nationalekonomen Lennart Hjalmarsson som ordförande, vill att kontor, butiker och andra inom servicesektorn ska få en kraftig skattesänkning jämfört med i dag. Nya EU-regler innebär att de mest energislukande företagen får något högre skatt. Sammantaget innebär kommitténs förslag att näringslivets energiskatter sänks med uppemot 5 miljarder kronor. Det ska kompenseras med en höjning av arbetsgivaravgiften och dyrare bränslen och el för hushållen. En omvänd skatteväxling – mer skatt på arbete, mindre på skadliga utsläpp.

Sverige måste anpassa sig till EU:s regler om statsstöd, är ett av motiven. Vi har hört argumentet förr. När man vänder på stenarna är det sällan så självklart vad EU-rätten säger. Ofta handlar det om politisk vilja att testa gränserna.

Så är det också i detta fall. EU-kommissionen har ifrågasatt dagens skatteregler. Utredningen tar också stöd i ett beslut av EG-domstolen där ett italienskt företag ansågs missgynnat av höga skatter.

Men därefter har EU enats om miniminivåer för energiskatterna. Medlemsländerna får alltså ha högre beskattning om de vill. De nya EU-reglerna skiljer på energiintensiv industri och övrigt näringsliv. Det vore absurt om ett medlemsland som vill göra samma skillnad skulle fällas för otillåtet statsstöd.

Sverige först med koldioxidskatt

På toppmötet i Bryssel i slutet av mars kom EU överens om höjda mål för förnybar energi. År 2010 ska minst tolv procent av energin komma från förnybara källor. Även detta är något som regeringen kan stödja sig på vid tvister om skattereglerna.

Sverige var det första landet i världen som införde en koldioxidskatt för att minska risken för klimatförändringar. En rapport från Naturvårdsverket visar att flertalet miljöskatter är effektiva och kraftfulla, inte minst för att minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen.

Regeringen bör inte köpa resonemangen i Hjalmarssons utredning. Sverige har goda skäl att utveckla sin miljöbeskattning i stället för att försvaga den. En omvänd skatteväxling på flera miljarder kronor vore politiskt och miljömässigt vansinne.

ME