ÅSIKT

Orosmoln hopar sig för Sveriges budget

Full sysselsättning styr inte längre s-politiken

ekonomisk motvind Orosmolnen hopar sig och besparingar görs på nästan alla utgiftsområden. Skillnaden mot förra årets valbudget är slående.
Foto: LASSE ALLARD
ekonomisk motvind Orosmolnen hopar sig och besparingar görs på nästan alla utgiftsområden. Skillnaden mot förra årets valbudget är slående.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Regeringens vårbudget och finansplan som presenteras på tisdag i nästa vecka är ingen munter läsning. Orosmolnen hopar sig och besparingar görs på nästan alla utgiftsområden. Skillnaden mot förra årets valbudget är slående.

Det enda av regeringens mål som verkar uppnås är att utgiftstaket ska hållas. Alla andra uppsatta mål tycks regeringen misslyckas med. Arbetslöshetsmålet, att den öppna arbetslösheten ska vara max 4 procent, och sysselsättningsmålet, att 80 procent ska vara sysselsatta år 2004, nås enligt finansplanen varken i år eller nästa år. Därmed faller också målet att halvera socialbidragen 2004. Målen att höja taken i sjuk- och föräldraförsäkringen skjuts på framtiden och budgetens överskottsmål krymper.

Sämre konjunktur

Finansplanen visar att finanspolitiken styrs av utgiftstaket. Historiskt har full sysselsättning alltid varit det viktigaste målet för socialdemokratiska regeringar. Så är det inte längre.

Utgiftstaket gör det omöjligt att stimulera ekonomin i lågkonjunkturer som i år. Detta särskilt som den så kallade budgeteringsmarginalen, en reserv som ska finnas för extraordinära insatser, intecknades till alla vallöften från regeringen och samarbetspartierna.

Att konjunkturen blivit betydligt sämre än beräknat på grund av Irakkriget och den svaga ekonomiska utveckling i USA, EU och Japan, kan inte den svenska regeringen lastas för. Svensk ekonomi är ändå vid en jämförelse tämligen stabil. Tillväxten beräknas i år bli 1,4 procent och öka till hyggliga 2,4 procent nästa år, arbetslöshet och sysselsättning förblir relativt stabila.

Nya besparingar

Ändå aviseras nya besparingar. Redan kända neddragningar för arbetslösa, sjuka och småbarnsföräldrar ger besparingar på nära 3 miljarder i år och det dubbla nästa år. Det räcker inte. För att få bukt med sjukskrivningskostnaderna, som är den viktigaste orsaken till att reformutrymmet ätits upp, ska nya besparingar komma.

Det ska bli tuffare regler för att få ut fler studerande snabbare på arbetsmarknaden och facken får en varning. ”Löneökningstakten måste anpassas nedåt så att svensk konkurrenskraft inte försämras”, skriver finansminister Bosse Ringholm. Detta trots att socialdemokraterna i samband med beslutet att säga ja till euron bedömt att lönebildningen ”är på plats” och i nivå med EU:s.

Inga nya utgiftstak

I årets vårbudget spikas inga nya utgiftstak för 2005 och 2006 med hänvisning till det osäkra ekonomiska läget . Det är klokt. Att nu bedöma ekonomin efter Irakkriget och med drastiskt växande underskottsprolem i USA, motorn i världsekonomin, är omöjligt.

Dessutom måste det svenska utgiftstaket reformeras. Det är kontraproduktivt, tvingar regeringen att spara i dåliga tider när stabil a-kassa, fler Ams-insatser, investeringar och bevarad köpkraft behövs för att klara jobb och välfärd. Ett nytt utgiftstak med en särskild sysselsättningsmarginal är nödvändigt.

LA