ÅSIKT

Kärnvapenstaterna måste ta sitt ansvar

Frågan har stått på EU:s dagordning förr, utan att följas upp av några konkreta åtgärder

Sveriges utrikesminister Anna Lindh tillsammans med Greklands utrikesminister Papandreou ligger bakom det nedrustningsförslag som ska behandlas på EU:s utrikesministermöte.
Foto: URBAN ANDERSSON
Sveriges utrikesminister Anna Lindh tillsammans med Greklands utrikesminister Papandreou ligger bakom det nedrustningsförslag som ska behandlas på EU:s utrikesministermöte.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Världens kärnvapenmakter måste ta sitt ansvar och återuppta den nedrustning som påbörjades efter murens fall. På längre sikt är en sådan nedrustning det enda sättet att minska det samlade hotet från massförstörelsevapen.

Så lyder huvudbudskapet i det svenska initiativ som i dag behandlas på EU:s utrikesministermöte.

Frågan har stått på EU:s dagordning förr, utan att följas upp av några konkreta åtgärder. Den här gången är dock chansen större. Den internationella splittringen i Irakfrågan har gjort fler stater medvetna om betydelsen av en mer genomtänkt och samordnad strategi mot massförstörelsevapen.

”Det internationella samfundet har varit djupt splittrat i hur man ska hantera Irak – nu gäller det att finna vägar att gemensamt bemöta hotet från massförstörelsevapen på andra håll i världen, utan att använda våld”, skrev Anna Lindh och Greklands utrikesminister Giorgios Papandreou i en debattartikel i DN i förra veckan.

I det papper Sverige skickat till EU-mötet tar man upp några akuta problem.

3 Nordkorea har lämnat avtalet om icke-spridning och kastat ut FN:s vapeninspektörer.

3 Israel motsätter sig att skriva under icke-spridningsfördraget.

3 Rädslan för att internationella terrorister ska få tag i massförstörelsevapen.

3 Indien och Pakistan vägrar låta sina vapen övervakas.

Trubbiga FN-konventioner

Sverige föreslår bland annat att EU ska arbeta för att den så kallade Haag-uppförandekoden mot robotspridning blir juridiskt bindande. EU ska dessutom se över möjligheterna att stärka kontrollen av biologiska och kemiska vapen.

De FN-konventioner som redan finns på området har visat sig vara trubbiga instrument. Allt detta är bra förslag, men det riktigt intressanta med det svenska initiativet är att det tar ett bredare grepp om nedrustningsfrågorna.

Att små, brutala diktatorer eller terroristgrupper riskerar att komma över massförstörelsevapen är inte det enda problemet. Så länge dagens kärnvapenstater inte nedrustar är det svårt att på något övertygande sätt tala om för andra att de inte ska skaffa likadana vapen.

– I början av 1980-talet överskuggades alla politiska frågor av kärnvapenhotet. Debatten handlade om mänsklighetens överlevnad, och så gott som alla vapen från den tiden finns fortfarande kvar, säger kabinettssekreterare Hans Dahlgren.

I samband med murens fall inleddes en nedrustning, som kommit av sig under de senaste åren. Det är som om hotet från kärnvapnen blivit mindre intressant, trots att uppkomsten av fler kärnvapenstater snarast har ökat riskerna.

Det är dags för en ny nedrustning.

JB