ÅSIKT

EU – inte längre en klubb för rika

Det är svårt att se hur unionen kan överleva med 25 medlemmar, i förlängningen ännu fler, utan att samtidigt ta steg i federativ riktning.

EU står inför en dramatisk förändring när nya stater släpps in i unionen. Från och med 2004 kommer EU att bestå av en majoritet av Europas stater.
Foto: AP
EU står inför en dramatisk förändring när nya stater släpps in i unionen. Från och med 2004 kommer EU att bestå av en majoritet av Europas stater.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Aldrig har ett EU-toppmöte varit så laddat med symbolik. I går samlades EU:s stats- och regeringschefer i den grekiska huvudstaden Aten för att skriva under det anslutningsfördrag som bekräftar att EU får tio nya medlemsstater 2004.

Platsen för detta historiska möte var noga utvald: agora, torget, i det antika Aten, av idéhistoriker ofta utpekad som födelseplatsen för den moderna europeiska demokratin.

En sant europeisk union

Anslutningsfördraget innebär att EU nu tar det slutgiltiga steget för att i sanning bli en europeisk union,

inte bara en klubb av rika stater i väst. Från och med 2004 kommer EU att bestå av en majoritet av Europas stater. Nästan alla de forna öststaterna, som fram till murens fall i det närmaste var att betrakta som lydstater till Sovjetunionen, blir medlemmar.

I det här sammanhanget brukar EU-motståndare hävda att saken långt ifrån är klar bara för att EU öppnat dörren. Det är sant. Under året ska ansökarländerna genomföra folkomröstningar. Väljarna i respektive land får avgöra om de ska ta det avgörande steget. Men ärligt talat finns det inget som talar för att väljarna ska säga nej. I de tre länder som redan genomfört sina folkomröstningar – Slovenien, Ungern och Malta – har en överväldigande majoritet röstat för ett medlemskap. I Ungern var valdeltagandet lågt, men inte ens med 100 procents deltagande hade det funnits någon stark organiserad motståndsrörelse.

För några länder är saken inte fullt lika enkel. I Estland, som sedan mitten av 1990-talet varit det land som ekonomiskt och juridiskt legat närmast ett medlemskap, har det EU-skeptiska centerpartiet vunnit stora framgångar på senare år. I Polen finns en liknande stark EU-negativ opinion.

Dessa invändningar är, trots allvaret för enskilda länder, på marginalen sett till hela utvidgningen. Det mesta talar för att samtliga tio ansökarländer vid nästa årsskifte kommer att ansluta sig till de 15 som redan är medlemmar.

Snabba vinster för miljön

Inom stora områden, som välfärden, handelspolitiken och miljön, kommer EU snabbt att se vinsterna med utvidgningen. I andra frågor kommer den att skapa nya spänningar.

Länder med erfarenhet från Sovjetunionens maktapparat har ett annat perspektiv på exempelvis säkerhets- och utrikespolitiken, vilket har visat sig i debatten om kriget i Irak. Dessa frågor, liksom de breda institutionella vägvalen, diskuteras just nu i EU-konventet.

I Sverige är det i det närmaste tabu att tala om EU som en federation, men det är svårt att se hur unionen kan överleva med 25 medlemmar, i förlängningen ännu fler, utan att samtidigt ta steg i federativ riktning.

I går skrevs historia i Aten.

JB