ÅSIKT

It har en framtid

Mobiltelefoner och internettjänster som ännu för tio år sedan ansågs som tekniska fantasier är i dag vardag

SCANPIX I går aviserade Ericsson ytterligare personalnedskärningar. Ledningen, med koncernchefen Carl-Henric Svanberg i spetsen, måste ändå lyckas med konststycket att behålla kompetensen i företaget.
Foto: SCANPIX
SCANPIX I går aviserade Ericsson ytterligare personalnedskärningar. Ledningen, med koncernchefen Carl-Henric Svanberg i spetsen, måste ändå lyckas med konststycket att behålla kompetensen i företaget.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Krisen inom telekomindustrin fortsätter. I går redovisade Ericsson ett nytt underskott i miljardklassen. Trots att företaget på några år krympt till hälften kommer nerdragningarna att fortsätta. Enligt de senaste planerna ska ytterligare 7 000 anställda bort, omkring hälften av dem i Sverige.

Marknaden för mobilsystem, Ericssons viktigaste produkt, kommer enligt företagets prognoser att minska med mer än 10 procent i år. Fakturering och omsättning har minskat med omkring en tredjedel det senaste året.

Branscher i kris

Telekom- och it-branscherna, nyss kärnan i den nya ekonomin, är i dag branscher i kris.

Ändå finns en framtid. Informationsteknikens genombrott under det gångna årtiondet är fortfarande historiskt unik. Mobiltelefoner och internettjänster som ännu för tio år sedan ansågs som tekniska fantasier är i dag vardag. Det finns ingen anledning att tro att den utvecklingen skulle ha tagit slut.

Explosionen inom kommunikationstekniken fick för en tid allt fler att tro att traditionella samband inte längre var giltiga. Det gällde ”den nya ekonomin” där ständig tillväxt plötsligt skulle bli möjlig i ett globalt och ögonblickligt utbyte av information.

Det gällde också politiken, där samhällets ansvar för den grundläggande infrastukturen inte behövde omfatta telekommunikationerna. I de flesta europeiska länder auktionerades tillstånden för de så kallade 3G-licenserna ut till högstbjudande.

Nyktrare syn på marknaden

Metoden, som också förespråkades av många i Sverige, innebar investeringskostnader som i dag är ett av hindren för att tekniken ska få genomslag. Också den svenska varianten, att låta bolagen konkurrera med löften som man i dag har svårt att infria, innebär problem.

I regeringens telekommunikationsproposition finns förslaget att bolagen ska tvingas samutnyttja de nya telemasterna. Kanske ska det ses som ett litet steg på vägen mot en nyktrare syn på marknadens roll inom telebranschen.

Telekommunikation är grundläggande infrastruktur. Just därför har samhället ett ansvar för att den är tillgänglig för alla. Det förutsätter politik. Den offentliga sektorn bör vara en motor för utvecklingen av ny teknik.

Ericsson förlorar kunskap

I det hårt pressade ekonomiska läget hittar ledningen för Ericsson ingen annan väg än att minska personalen. Bolaget berövas kunskap och därmed antagligen möjligheter att växa när förutsättningarna kommer. Det är just i ett sådant läge som behovet av en ledning som vågar se framåt är som störst.

Detsamma gäller Sverige som it-nation. I dag, när den fria marknaden har demonstrerat sitt tillkortakommande, behöver vi mer än någonsin en samlad it-politik. För Ulrica Messing är krisen i Ericsson ännu en varningsklocka.

IP