ÅSIKT

Tyskland ändrar kurs

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Förstamajtalet dränktes i burop. Partiet är i uppror. Opinionssiffrorna katastrofala.

Den tyske förbundskanslern Gerhard Schröder kämpar för sin politiska överlevnad. På den extra partidagen den 1 juni ska reformprogrammet Agenda 2010 lotsas förbi fackliga protester och angrepp från den socialdemokratiska vänstern. Kritiken av George W Bush under Irakkrisen höjde Schröders popularitet. Nu måste kanslern koncentrera sig på inrikespolitiken.

Det betyder inte att de utrikespolitiska vågorna lagt sig. Det senaste året har inneburit en drastisk säkerhetspolitisk förändring i EU:s största medlemsland.

Franska locktoner

När USA struntade i FN:s säkerhetsråd föreslog Belgien ett försvarstoppmöte mellan de EU-länder som kritiserade Irakkriget. Den tyska regeringen nappade på förslaget, trots hårda ord från Washington och London. Tony Blair flög till Hannover för att övertyga Gerhard Schröder om att inte lyssna på de franska locktonerna om ett Europaförsvar.

Nu är den mest intensiva delen av Irakkriget slut. Den amerikanske utrikesministern Colin Powell besöker Berlin i mitten av maj. Då ska gammalt groll vara glömt. Priset: att Tyskland är med och betalar återuppbyggnaden av Irak och säger ja till att snabbt lyfta FN-sanktionerna.

Hårt slag mot britterna

Gerhard Schröder och den franske presidenten Jacques Chirac slätar över de tidigare motsättningarna med USA. Nu gäller det att se framåt, säger de. Försvarssamarbetet handlar om att stärka ”den europeiska pelaren i Nato”, inte om en motvikt till Pentagon.

Ändå är slutsatserna från tisdagens toppmöte långtgående. Tyskland, Frankrike, Belgien och Luxemburg enades om nya steg mot en europeisk försvarsunion. EU:s framtidskonvent har redan tagit fram förslag i samma riktning.

Gerhard Schröder sa ja till ett nytt militärt högkvarter, som kan leda EU-insatser när inte USA och Nato vill vara med. En radikal kursändring från Tysklands tidigare lojalitet med USA, och ett hårt slag mot britterna, som vill knyta EU:s militära förmåga nära till Nato. Det tysk-franska samarbetet väger fortfarande tyngst inom EU, trots Blairs övertalningsförsök.

Den svenska regeringen har goda skäl att kritisera planerna på en försvarsunion. Nya allianser för kollektivt försvar är inte lösningen på dagens säkerhetspolitiska hot.

Svaret finns i Berlin

Men Tysklands självförtroende har också positiva inslag. EU behöver en egen förmåga att leda fredsinsatser, särskilt om USA fortsätter att gå vid sidan om FN. Förbundskansler Schröder betonar liksom Sverige att militära EU-insatser kräver FN-mandat.

I går kom EU:s utrikesministrar överens om att utarbeta en gemensam säkerhetspolitisk strategi. Det återstår att se hur självständig den blir i förhållande till Washington.

En stor del av svaret finns i Berlin.

ME