ÅSIKT

Robyns musik förebild för tjejers unika teknik

Industrin behöver direktörer som är samma inspiratörer som Kent är för musikens stormakt

Unika teknikutbildare. Jenny Lind och Julia Schulstad har skapat en elektronik och designkurs för högstadietjejer. Teknik lärs ut på samma sätt kommunala musikskolor gjort Sverige till musikens supermakt.
Foto: Roger Lundberg
Unika teknikutbildare. Jenny Lind och Julia Schulstad har skapat en elektronik och designkurs för högstadietjejer. Teknik lärs ut på samma sätt kommunala musikskolor gjort Sverige till musikens supermakt.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Sverige är musikens tredje supermakt. Endast USA och England är större. ABBA, Robyn, Kent, Cardigans och andra har banat väg för exportinkomster som överstiger dem från vapenindustrin och de militärindustriella komplexen.

Nya glänsande musikföretag växer fram, som Elektron vid Chalmers utvecklingsby i Göteborg. Några data- och musikhungriga chalmerister skruvade på gamla Commodore-datorer och fann ett distinkt chipsljud som nu exporteras i form av trummaskiner och orkesterljud.

De svenska musikframgångarna finns att söka i de kommunala musikskolorna. De har skapat bredd, fått källarband att explodera och musikartister att födas långt innan Fame Factory var påtänkt.

Går det med musik, borde det även gå med teknik, tänkte Inga Lill Stjerndahl på Nutek när hon 1999 läste en avhandling om musikens roll för kunskap och den kreativa Sverigebilden.

Europas första kommunala teknikskola

Tanken har fött Europas första kommunala teknikskola. Den invigdes nyligen i Örebro och har fått efterföljare i Halmstad, Jönköping och Örnsköldsvik.

Premiärkursen skapades som ett examensarbete av Julia Schulstad och Jenny Lind. De båda läser teknik vid Tullängens industrigymnasium. Jenny och Julia lade upp en elektronik- och designkurs. Sju tjejer från högstadiet deltog och byggde blinkade hjärtan och pipande kretskort.

Ambitionen är att unga tjejers och killars tekniska kunskaper ska lekas fram. Precis som musikskolan gör. De elektroniska prylar som eleverna tillverkar ska röra sig, synas och höras.

Utbildningen sker utanför skoltiden. Lidelsen för teknik och design är skolornas dragningskraft. Behovet är enormt.

Sverige har byggt sin välfärd och industriella utveckling på yrkeskunskap, uppfinningar och kvalitetsprodukter från stål- och skogsindustrin, från Höganäs, SKF, Ericsson och Volvo.

Tekniska intresset bland unga en ödesfråga

Nu lockar inte som förr tekniska verkstadsutbildningar. I Göteborg, industrins huvudstad, har kockskolorna fler sökande än industrigymnasierna. Det är en ödesfråga. Ökar inte det tekniska intresset bland unga är Sveriges tillväxt och industriella storhet förbi.

De kommunala teknikskolorna, elever som Julia och Jenny, är framtidshopp. Det räcker inte. Sverige måste få fram långsiktiga ägare och duktiga direktörer.

I dag har svenskt näringsliv en kader av kompisdirektörer som satsar mer på egna bonusprogram än att förädla anställdas kunskap och utveckla produkterna. Sådan fasoner frälser inte ungas intresse för industrin.

När får näringslivet direktörer och inspiratörer av den tyngd som musikens supermakt fått i Kent och Robyn?

RJ