ÅSIKT

Lägstalönerna måste bli högre

I takt med att konflikten utvidgas ökar trycket på arbetsgivarna, men samtidigt också riskerna för facket

De strejkande undersköterskorna Göta Larsson och Susanne Eriksson på Enköpings lasarett på väg ut för att ställa sig som strejkvakter.
Foto: ULF HÖJER
De strejkande undersköterskorna Göta Larsson och Susanne Eriksson på Enköpings lasarett på väg ut för att ställa sig som strejkvakter.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Gymnasieskolor som stängs därför att ingen städar. Småbarnsföräldrar som tvingas vara hemma från jobbet därför att barnomsorgen inte fungerar och kommunalpolitiker som försöker agera vaktmästare och trädgårdsmästare.

Sedan i går befinner sig Kommunal i den största konflikten i förbundets historia. I dag inleder dessutom SKTF sympatiaktioner och Elektrikerförbundet startar en blockad av kommunal verksamhet.

Synliggör beroende

Ett av konfliktens syften har varit att synliggöra det arbete Kommunals medlemmar gör. Det har lyckats. Strejken visar hur beroende samhället är av ”välfärdsarbetarna”.

Det betyder inte att konflikten kommit närmare en lösning. Snart tre veckor efter de första stridsåtgärderna står parterna i princip kvar vid sina ursprungliga bud. Det duger inte. Parterna måste hitta en väg ur dagens låsta positioner.

Fortfarande har Kommunal stöd från allmänheten. De flesta anser att kvinnor i offentlig sektor är underbetalda. Detta, och det faktum att konfliktens konsekvenser hittills varit måttliga, är fackets viktigaste resurs i kampen om opinionen.

Den kan dock svänga snabbt. I takt med att konflikten utvidgas ökar trycket på arbetsgivarna, men samtidigt också riskerna för facket. Det gäller i synnerhet om den fackliga organisationen uppfattas som ovillig att kompromissa. Det ligger därför i Kommunals intresse att komma fram till en uppgörelse medan förbundet ännu har opinionen i ryggen.

För arbetsgivarna i kommuner och landsting innebär strejken visserligen inga direkta ekonomiska konsekvenser men deras redan skamfilade rykte som arbetsgivare naggas ytterligare i kanten.

Båda parter har alltså alla skäl att komma till en uppgörelse. Det kommer att kräva kompromissvilja. Facket kan inte räkna med att få så stora löneökningar som medlemmarna hoppas på. Arbetsgivarna måste framför allt acceptera att de lägsta lönerna höjs.

Kort avtalstid nödvändig

Stödet för de kommunalanställda är i första hand ett stöd för en låglönesatsning. De låga ingångslönerna är också ett av de problem som gjort att Kommunals löner släpat efter. Därför måste facket kunna visa att de rott hem en låglönesatsning. Den frågan är avgörande för hur konflikten kommer att bedömas. Avtalstiden bör dessutom vara kort.

Ett avtal längre än ett år kan i onödan trassla till förutsättningarna för nästa års stora avtalsrörelse på hela arbetsmarknaden.

Parterna kommer att tvingas hitta en lösning på konflikten. Det finns ingen anledning att vänta med de nödvändiga kompromisserna.

IP