ÅSIKT

Nej till EU-försvaret

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

När EU:s försvarsministrar möts i dag kan de notera en viktig framgång. Unionen har sedan 31 mars i år ansvaret för fredsstyrkan i det oroliga Makedonien. Sverige är ett av de 26 länder som på FN:s uppdrag ska hindra ett inbördeskrig. EU-insatsen är viktig, inte minst därför att det amerikanska intresset för fredsinsatser på Balkan svalnat.

På ministrarnas bord finns även kontroversiella förslag om ett närmare samarbete inom vapenindustrin. Försvarsminister Leni Björklund går emot EU-kommissionens tankar om gemensam upphandling och forskning kring nya vapensystem. Hon lovar nya svenska bidrag till EU:s militära styrka.

Ändå är det i en annan del av EU-arbetet som det mest dramatiska sker. Framtidskonventets arbete med en ny grundlag kan få drastiska effekter på den svenska alliansfriheten. Det senaste utkastet om utrikes- och säkerhetspolitiken går långt i riktning mot ett gemensamt försvar. Det lär föda intensiva diskussioner i pauserna på dagens försvarsmöte.

Medlemsländerna avgör vad som ska stå i den nya konstitutionen. Konventets förslag blir ändå viktigt för den kommande regeringskonferensen.

Alla medlemsländer måste enligt förslaget från konventets ledning ställa upp med militära resurser för att genomföra EU:s utrikespolitik. Dagens krisstyrka är ett frivilligt åtagande.

EU ska utveckla och köpa nya vapensystem gemensamt. Förslaget innebär också att en kärna av EU-länder lovar försvara varandra mot angrepp. Tidigare har sådana ömsesidiga säkerhetsgarantier varit förbehållna Nato. Dessutom blir det enklare för länder att gå före med gemensamma militära EU-styrkor.

En sådan utveckling är olycklig. Europa behöver en bättre förmåga att hantera kriser på FN:s uppdrag, inte ett gemensamt försvar mot gamla tiders invasionshot. Arbetet för att förebygga konflikter får inte komma i skymundan av prestigefyllda nya vapensystem.

Dagens grundlag, Nicefördraget, räcker för att EU ska klara viktiga fredsinsatser som på Balkan.

Europa bör koncentrera sig på att bygga en gemensam utrikespolitik och ett ekonomiskt samarbete som kan balansera USA:s dominans. Inte på att försöka bli en militär stormakt.

Det hävdas ibland att Sverige lovat att inte stå i vägen för EU-länder som vill ha ett närmare försvarssamarbete. Detta nästan tio år gamla uttalande hindrade dock inte Göran Persson och Anna Lindh från att stoppa liknande förslag i förhandlingarna om Nicefördraget.

Den svenska regeringen bör höja rösten och med större kraft säga nej till konventets förslag.

ME