ÅSIKT

Glöm inte Tjetjenien

Enligt den ryske politiske analytikern Andrej Tjerkassov håller president Putin på att ”palestinifiera” konflikten.

DEMOKRATISKA VAL? En kvinna, bosatt i Groznyj, lämnar sin röstsedel under presidentvalet år 2000 medan ryska fallskärmstrupper bevakar.
Foto: AP
DEMOKRATISKA VAL? En kvinna, bosatt i Groznyj, lämnar sin röstsedel under presidentvalet år 2000 medan ryska fallskärmstrupper bevakar.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I morgon kväll äter några av världens mäktigaste politiker middag med Rysslands president Valdimir Putin i St Petersburg. Den forna huvudstaden fyller 300 år. EU och Ryssland passar på att träffas under gemytliga former. Ryssland framstår allt mer som den stora vinnaren i den senaste tidens internationella storpolitik.

Först kom terrorattackerna mot USA. I ett slag omdefinierades Rysslands krig i Tjetjenien. Det som tidigare betraktats i första hand som ett övergrepp mot den tjetjenska befolkningen kunde nu sorteras in i det stora kriget mot terrorismen. I januari satte USA upp tre tjetjenska organisationer på sin terroristlista.

Sedan opponerade sig Ryssland mot USA:s krig i Irak. De länder som är kritiska mot USA:s världsherravälde tonar ned sin kritik mot Ryssland. Full pott för Putin.

Den internationella kritiken har inte tystnat helt. De forna öststaterna är inte sena att påpeka att Ryssland fortsätter att bete sig som en imperialiststat, mer än tio år efter Sovjetunionens sammanbrott. Men om man jämför med den massiva internationella kritik som riktades mot Boris Jeltsin för hans Tjetjenienpolitik måste man ändå säga att president Putin kommer betydligt enklare undan.

Tjetjenienkrigets nuvarande skede inleddes i oktober 1999. Efter anfallet mot Groznyj våren 2000 har kriget utvecklats till ett terrorvälde. Ryska soldater utför hårda upprensningsaktioner i byar och städer. I jakten på misstänkta gerillasoldater har tusentals civila misshandlats och dödats.

I en folkomröstning i vintras röstade en majoritet av tjetjenerna för att landet ska stanna kvar inom Ryssland. Men resultatet kan inte tillmätas något större värde. En folkomröstning där väljarna går till valurnorna med kniven mot strupen kan kallas mycket – men inte demokratisk.

Enligt den ryske politiske analytikern Andrej Tjerkassov håller president Putin på att ”palestinifiera” konflikten. Extremister på båda sidor tillåts sätta dagordningen. Både Sharon och Putin valdes för sin krigspolitik. Våldsspiralen trappas upp och den enda synliga effekten är att de terroristgrupper som tidigare saknat folkligt stöd stärker sin ställning.

Självmordsattentatet i norra Tjetjenien den 14 maj, när en kvinna sprängde sig själv i luften och dödade 59 gäster på en religiös fest, bekräftar likheterna med Mellanöstern. Ryssland tycks utgå från att terrorism enbart kan bekämpas med ett ännu brutalare våld.

Vågar EU:s stats- och regeringschefer ta upp övergreppen när de träffar Putin i St Petersburg? Kommer EU:s relationer med Ryssland att påverkas av kriget? Troligen inte. Tjetjenien är på väg att falla bort från den internationella dagordningen. Precis som Putin önskat.

JB